Inget brott har förövats!!?

En kort notis i DN om att utredningen av den lämnade pojken har lagts ner, säger inte mer än:

– Vi har gjort bedömningen att det inte finns anledning att anta att ett brott har förövats, säger Uppsalapolisens presstalesman Lisa Sannervik.

Eftersom det endast är en kort notis är det svårt att veta vilka argumenten är. Men från mitt perspektiv är det märkligt att det inte skulle vara ett brott att lämna sin 10-åriga son kvar och åka därifrån med ytterkläderna i 7 graders kyla. Samtidigt är jag inte förvånad eftersom en hel del tillåts som ses som brott om det handlar om vuxna. Vad hade hänt om ingen hade hittat honom och han hade frusit ihjäl? Hade det inte varit ett brott då? Det var ju inget misstag av pappan, t.ex. att han glömt bort honom eller av annan anledning missat honom. Det var ett aktivt överlagt beslut i syfte att straffa pojken. Är det inte brottsligt i Sverige? Då kan man fråga vilka signaler det här ger till föräldrar?

Okey, nu kanske jag går händelserna i förväg. Men att man lägger ner utredningen istället för att avvakta är märkligt!

Läs även i UNT

Uppdatering: Men nu kommer åklagare påbörja en förundersökning

Brutalt faderskap

Tioåring blev lämnad efter en match i bandy av sin pappa (känner motstånd till att skriva pappa) som blev så missnöjd med sonens prestationen att han tog pojkens ytterkläder och körde ifrån honom. SvD Lagledaren hittade den frysande och gråtande pojken utanför en idrottshallen i Uppsala. När han ringde upp pappan svarade denne ”pojken hade spelat för jävla dåligt och kunde gå hem”. De bodde i Stockholm.

Tioåringen hade i allafall så stor självbevarelsedrift att han stod kvar, om han inte blev alltför chockad för att överhuvudtaget kunna röra sig.

Lagledaren Conny Eriksson säger: – Det är barnmisshandel. Man lämnar inte sitt barn i en annan stad och åker hem, säger han. Han ger även pojkens egna lagledare en känga, då han undrar var denne var någonstans. Lagledare skall alltid lämna hallen sist.

Och det hjälpte inte att ringa pappan:

Efter flera samtal fick han till slut tag på en annan förälder som kunde skjutsa hem pojken.

Vet inte hur jag skall uttrycka mina känslor -  Sporten visar verkligen upp en av sina avigsidor. Hysteriska föräldrar som inte kan stå ut med att deras barn inte presterar som de skall. Föräldrar som lever genom sina barn, därför att de själva aldrig klarat av en sportkarriär. Vettet går ur, helt enkelt. Eller hur skall man annars förklara saken. Alla, med vettet i behåll måste ju förstå hur det måste ha känts för den lilla tio-åriga grabben. De allra flesta hade aldrig kommit på tanken att lämna grabben kvar.

Det här är något tio-åringen aldrig kommer glömma och sportintresset bör ha försvunnit på ett kick – Läs även Tokmoderatens inlägg.

Han skriver bl.a:

Men att gå därifrån till att lämna en 10-åring i kylan utanför en innebandyhall i kortbyxor och matchtröja för att låta ungen gå från Fyrishov och Uppsala till hemmet någonstans i Stockholmstrakten är att trappa upp den psykiska tortyren till psykisk misshandel.

Brutalt faderskap som inte får förekomma.