Läser just nu Sanningen om Gömda och den är faktiskt riktigt bra.

Rekommenderas!

Nästa bok blir Infiltratören …

(och så bedömer jag examinationer … förstås – intet nytt under solen alltså)

…utom att Stumpan har slutat blogga

och Micael inte mår bra … sköt om dig!

Jag har fått en kallelse till en mammografiundersökning.

Nu undrade jag varför det heter mammografi – har det med Mamma att göra eller en förkortning av någon medicinsk term? Jag har googlat och hittat ett svar i bloggen Ludmilla – att bröst på latin heter Mammae. Min nästa fråga blir då om bröst heter Mammae på latin just för att man förknippar bröst med att vara Mamma. I vilket fall gör man associationen till ordet Mamma då man hör ordet mammografi. I vilket fall, gör jag det.

Varför inte kalla det bröstografi eller kvinnografi …?

Även män har bröst … fast de inte är utvecklade på samma sätt som hos oss kvinnor. Talar man om en mans bröst som Mammae … ? Om inte, ger då detta ett budskap om att har man bröst och behöver undersökas, skall man också vara mamma?  Även om inte alla är det!

Jag reagerar alltid på när och att man kopplar ihop kvinna med mamma … men inte lika lättvindigt kopplar man ihop man till pappa. Det är inte alla kvinnor som ser det som en livsnödvändighet att vara mamma. Och i vilket fall vill jag inte att någon annan än jag själv definierar mig själv. Vill inte bli påtvingad en definition som jag inte själv kan ställa upp på. 

Eftersom jag inte är mamma, skulle jag säkert om jag varit ansvarig valt att kalla undersökningen för bröstografi. Oavsett vad mamma än heter på latin. Men på svenska heter det ju mamma … så …

Ibland hakar jag upp mig på allt som associerar till en speciell roll … speciellt om det är en roll jag medvetet valt att inte anta !

Man kan fråga sig varför jag är så känslig för just mammarollen. Det finns många olika orsaker, men kanske för att jag tidigt av en del fick budskapet om att man definieras som en sämre sort om man inte är mamma. Ett uttalande jag aldrig glömmer är

- Jag har större respekt för Karin än vad jag har för dig, eftersom hon är mamma. 

Men jag har nog fått höra de flesta epitet på en kvinna som valt att inte få barn och därmed inte fått den rollen. Budskapet är att jag borde ha fått barn och jag borde vara mamma. Att jag valt att gå emot denna norm har för vissa upplevts som mycket störande. Något jag har svårt att förstå hur det kan vara. Vad kan det göra andra att jag inte har barn? Men det kanske har att göra med att det kan bli svårt att veta hur man skall förhålla sig till en kvinna som valt att inte få barn och som samtidigt tycker om barn? För mig är det inget motsatsförhållande. Men för en del verkar det vara så att man får barn för att man tycker om barn. Men är det verkligen det enda skälet till varför barn blir till?

TV kväll i går. Först en riktigt otäck historia och sen en historia från den akademiska världen. Råkade ramla in på 4+ där de visade Schindlers list och även om jag var på det klara med att jag sett det en gång, fortsatte jag se på filmen. Men troligen har jag förträngt det mesta i filmen, för jag kom inte alls ihåg det outhärdliga. Jag vet dock att jag har sett den tidigare på grund av igenkänning av själva historien.

Jag tackar TV4+ för Timmarna med Rita precis efter Schindlers list, för att sova efter den filmen är ju nästan en omöjlighet. Schindlers list är outhärdlig! Att den sänds i svartvitt gör den både möjlig att se på, samtidigt som den bidrar till det outhärdliga. 

När jag nu är inne på TV program, kan jag ta upp något totalt oviktigt i det stora hela.

I går morse drömde jag om att jag lagt in två seminarier om Rumänien för mina studenter. Senare, slog jag på TV för att titta på Michael Palins serie om det nya Europa, som handlade om Rumänien. Något jag inte alls hade haft en aning om att den skulle göra. Jag är ju skolad till forskare och skall egentligen inte tro på att sådana tillfälligheter inte är det. Men nog händer vissa oförklarliga saker. Hur kan jag drömma samma morgon om att jag skall ta upp Rumänien på schemat när jag inte alls har sett att det i TV-tablån skall handla om det. Jag har ingen koppling alls till Rumänien. Men, kanske det oförklarliga ligger gömt i hjärnans skrymsen. Kanske den har tagit upp någon information som jag inte blivit medvetandegjord om.

Upptäckte igår kväll att jag bara hade ett paket cigaretter kvar och några stycken cigaretter kvar i det öppnade paketet. Men eftersom jag behöver handla en hel del annat tänkte jag åka iväg och handla idag. Men orkar inte idag. Och istället för att spara på de cigaretter jag har, röker jag mer. Men så hittade jag några cigaretter i min väska. Okey, då har jag 20 + 8 kvar. De bör räcka. Men snart hade de där åtta blivit tre. Och fortfarande vill jag inte åka och handla. Och rökbegäret ökade i takt med att cigaretterna tar slut. Okey, tänkte jag då. Då lägger jag ner de återstående tre cigaretterna i min jackficka och öppnar det sista paketet. Går ut i köket, ruckar lite på lådan jag har cigaretterna i och vips glider ett ytterligare paket ner. Nu har jag två paket … och vad händer? Det där starka rökbegäret försvinner. 

Om man har cigaretter så det räcker, så minskar rökbegäret.  Men om man skall spara på dem, ja då ökar det. Rökbegär är konstigt, men skapar också ett irrationellt beteende.

Men kanske är det likadant om man har ont om pengar, fast man inte alls har något begär efter dem. Eller det kanske man har. 

Nåväl, nu behöver jag iaf inte röka, eftersom cigaretterna räcker

Jag har länge ogillat postkodslotteriets direktreklam. Men idag fick jag nog, när jag fått samma reklam för en vecka sen och idag och ringde upp och bad om att bli spärrad från att få något mer. Reklamen i sig självt har fått mig att INTE gå med. Efter alla dessa år borde de förstå att jag inte på grund av den går med. Har aldrig varit med om mer jobbig reklam … DEN har fått mig att ta totalt avstånd från lotteriet. 

Och så till Idol. Jag förstår inte varför, men något är det. Jag berörs inte alls när Reza sjunger. Tycker fortfarande att hennes framträdanden är tråkiga. Däremot tycker jag Erik är den mest fantastiska sångare som någonsin varit med i Idol. Han är i klass med de stora hårdrockartisterna i världen. Helt otrolig. Tove sjöng In the Ghetto på ett sätt som fick mig att bli mycket rörd. För övrigt var Mariette bra idag och Calle … Calle har verkligen vuxit. Men Eddies låtval ikväll var väl inte det bästa. Skall bli intressant att se VEM som vinner. Är det inte Erik, blir jag mycket förvånad. 

Veckan som gått har varit upp och ner. Mestadels har den varit helt okey, men det är något som gör att jag inte har känt mig riktigt glad. Har helst velat ligga kvar i sängen och sova. Är det kanske vintertiden som gör sig påmind. Mycket trafik har det också varit. Regnigt, grått och fuktigt. 

Har mycket att göra på jobbet … Många studenter, två olika kurser som liknar varandra … en ny som ersätter den gamla, medan denna fortfarande ges … Ändå är det just det som varit roligast. Det är väl fritiden som är trist. Det känns som om allt är gjort … och att det är svårt att hitta något nytt som engagerar och är kul. Och inte bara en upprepning av en upprepning …

Och så är jag innerligt trött på alla reklamavbrott på TV… 

… och längtar efter att få gardiner i mitt rum på jobbet.

November, november …!!!

Nu är allt på gång igen. 

Träffade över nittio studenter igår (30 + 64) och allt gick bra. Det var lite osäkert ett tag om alla skulle få plats i salen, men det gick. Två kurser som liknar varandra. Det gäller att hålla isär dem. Ibland är det svårt, speciellt när jag skall besvara mail eller lägga in något dokument i konferensen. 

Som jag sagt tidigare – tur att rutinen finns.

Det är som att trycka på en knapp, så finns den där ..

Idag har jag suttit framför datorn stora delar av dagen. Det är vissa saker man måste göra manuellt. Tekniken klarar inte allt, när det gäller massutbildning. 

Trist väder just nu!

Däckbytardag …

Snart är vintern här …!

… av min undervisningsfria tid. 

Har jag hunnit med något då … ja, så mycket forskning har det tyvärr inte blivit, men ändå tillräckligt för att ha kommit igång. För övrigt har jag skrivit en ansökan och därmed preciserat mitt forskningsområde ordentligt, bedömt examinationsuppgifter, gått på möten och varit på invigningen av vårt nya hus. Och haft lite handledning.

Den här veckan håller jag på att fixa Mondo, som inte fungerade under första omgången. Konferensen i vilken jag kan lägga in material, uppgifter mm. Jag har varit ganska emot Mondo, därför att det inte är Moodle, men jag har hittat en del saker som är riktigt bra. Kalendern till exempel. 

Och så har jag legat i sängen och planerat mina föreläsningar – i huvudet. Dessa kommer fungera, det känner jag i stortårna. 

Och så läser jag värdeteori. Skall börja med värdeobjektivismen nu. Här går det långsamt, men jag har fått grepp om en hel del. 

Det enda som förvånar mig av allt det här, är att det bara är den 20 oktober idag. Det känns som om vi är i januari – minst. Kan bero på den dåliga sommaren. Väntar nog fortfarande på den. Men det tar lång tid än … Men istället för att vänta på sommaren som redan varit börjar jag faktiskt tänka att det snart är jul och nyår igen. 

Och så lär jag mig lite grekiska fraser då och då.

Från och med nästa vecka och fram till jul, blir det tjockt….

Då kommer jag inte ha några fritidsbekymmer precis.

Och så händer det en hel del både här och där, men jag har redan sagt allt, som det känns. Därför blir mina bloggar numera bara lite om min vardag.  Och den är ju inte så tokig den heller.

Såg Idol igår (som alltid år från år) och det var Michael Jackson-tema. 

Det är aningen svårt att plocka ur en enda låt om man inte skall välja Thriller.

Men jag väljer Dirty Diana … 

… och Bad

Nu som först börjar det sjunka ner att han inte längre finns.

När det gäller Idol denna omgång är alla fantastiska sångare och ingen av dem skapar någon antipati hos mig, som en del har gjort under årens lopp. Tyvärr fick Carolina åka hem förra veckan. Reza höjs till skyarna och jag hör att hon sjunger bra och perfekt, men hon berör inte mig alls. Och jag upplever hennes uppträdande som tråkiga och enformiga. Calle är charmig och jag hoppas han får vara kvar ett tag till. Camilla är orättvist behandlad, men det är något hos henne som jag tror juryn märker och som de utnyttjar. Sårbarhet och hybris på en och samma gång kanske. Mariette var min favorit från början, men hon gör samma framträdande, liksom Reza gör. Det blir tråkigt i längden. 

Erika, söt tjej som igår visade lite muskler. 

Mina absoluta favoriter är Erik och Tove … Men när Rahib sjunger ryser jag. 

Eddie vinner i längden… 

Har jag glömt någon? 

I så fall är det någon som inte gjort något bestående intryck på mig. 

Men tillbaka till Michael Jackson!

Det är svårt att förstå att han inte längre finns kvar som person, men hans musik och genialitet kommer nog alltid att kommas ihåg. 

Dirty Diana … häftig!

Är klar med mina bedömningar för denna omgång. Och sitter just nu och läser en grundbok i värdeteori. Har kommit igenom inledningen och emotivismen och skall påbörja naturalismen. Men jag har tre böcker till som jag skall läsa. Det hinner jag inte under de två veckorna som jag får av min forskartid. En stor del av tiden går åt till att tänka, fundera över saker och ting och låta det komma fram i lugn och ro.

Men det går lite trögt just nu överhuvudtaget. De undervisningsfria perioderna behövs, men jag saknar undervisningen. De håller en alert och förhindrar att man hamnar i den där hemma-lunken som skapar kroppslig inaktivitet. Det blir mycket stillasittande, antingen över en bok eller vid datorn. Och konditionen försämras.

Det är dock intressant det där med värdeomdömen och om inställningar om något. Men man hamnar lätt i en återvändsgränd. Å ena sidan borde jag gilla det jag säger är bra, men jag behöver inte gilla det. Det kan å ena sidan finnas något som är bra, utan att jag behöver gilla det. Jag bör handla på ett sätt, men ändå inte göra det. Medan andra menar att om man anser att man bör göra något handlar man också i den andan. Till slut förstår jag ingenting. Kan till slut inte hålla ihop alla olika pro- och contraargument.

Jag försöker bringa ordning i att så många talar om bra och dålig, bättre och sämre mm. Vad står dessa uttalande för egentligen. Är det bra eller tycker man det bara. Finns det något som är sant om värden.

Filosofiska böcker är ganska upprepande och det är nog det enda jag har emot filosofin. Alla dessa vändningar, mot och för, å ena sidan, men å andra sidan. Kan de aldrig bestämma sig för något. Jo då, och jag upptäcker att filosofer också talar om bra och dåligt, bättre och sämre. Varför gör vi det? Varför tycker vi så mycket? När vi borde förlita oss på vår och andras kunskap om olika fenomen i tillvaron. Men vad är då kunskap och vad är bra och dålig kunskap?

Min mor sa alltid att jag inte skulle forska om rymden.

- Du blir bara knäpp av det, sa hon.

Men risken är nog att jag blir lite knäpp av filosofin!

Om jag inte förhåller mig öppen och inte tar det så allvarligt. Det är bara olika sätt att se på en sak. Inget annat.