Vad jag kan om Grekland

Om någon skulle ge mig ett prov om Grekland och det skulle handla om statskicket, om vad regeringsmedlemmarna heter och vilka poster de har och om vem som är utbildningsminister (om de nu har någon) skulle jag anses ha dåliga kunskaper. För jag kommer inte ihåg vad den nya regeringens medlemmar heter. Det finns andra områden också som jag brister i stort när det gäller att kunna svara på frågor som kräver ett rätt svar.

Men betyder det att jag vet lite om Grekland? Jag har vistats där sammanlagt tjugofyra veckor och bott i fem olika statsdelar. Jag kan orientera mig när jag är där, vet hur jag åker t-bana, hur befolkningen är, hur samvaron är – ja, helt enkelt väldigt mycket om livet i Athen. Vet hur mycket yoghurt, öl, godis, mm. kostar och om olika typer av system vad gäller allmänna kommunikationsmedel, samt om artister, arkeologiska platser, om filosofer osv.

dscn3052.jpg

Visst känner jag till, för att ta ett annat exempel, att Thessaloniki ligger i Makedonien och att Polikastro ligger några mil norr om och att Kavalla och munkön Thasos ligger däromkring också, nära gränsen till Turkiet. Men, och det är viktigt – Jag har aldrig varit där? Kommer mina kunskaper ha någon som helst betydelse när jag väl är där. Kommer jag genom att veta exakt på kartan var de ligger veta åt vilket håll jag skall gå eller köra om någon släpper ner mig mitt i Thessaloniki. Man kan därför säga att jag egentligen inte vet någonting alls. Det enda jag kan är några namn och några bilder på hur det ser ut där.

Men, om jag skulle få ett prov om hur det är att leva i Athen och uppgiften är beskriva de olika statsdelarna (som är av mycket skild karaktär) så kan jag skriva massor. Men hur skall en lärare som aldrig varit där själv veta vad jag pratar om och att det jag skriver är riktigt. Nej, men läraren vet och kan bedöma att det är min upplevelse, och det jag har lärt mig om livet i Athen. Men hon kan också kontrollera det med andra … Vad mera är, läraren lär sig en hel del själv.

Är någon intresserad, som anser att det är viktigast att jag kan en del om regeringen och att jag kan peka ut var norra Grekland är? Nej, kanske inte, men någon borde vara … eftersom jag kan göra jämförelser mellan två länder. Det är också kunskap – en viktig sådan. … Det andra kan jag slå upp när och om jag behöver! Men varför skall jag kunna det utantill och det första jag skall kunna. För när jag gör mina jämförelser behöver jag också kunna namnen och var städerna ligger, t.ex. Och sen kommer jag ju ihåg det, därför att jag lägger in faktan i ett sammanhang.

Som man frågar får man svar.

Annonser

3 thoughts on “Vad jag kan om Grekland

  1. Magister Nyman

    Nej, naturligtvis finns det väldigt mycket som man inte behöver kunna utantill. Därmed inte sagt att det alltid är fel med utantillkunskaper. Jag tycker nog till exempel att eleverna bör kunna sätta ut länderna i vår världsdel, och de största eller folkrikaste länderna i andra världsdelar på en karta. Likaså bör de kunna sätta ut viktiga städer, som Athen på en karta.
    Eller ta kapitlet om ekonomi som jag just nu håller på med i samhällskunskapen. Jag tycker att eleverna måste lära sig vissa begrepp som används i tidningar och diskussioner. Dessa ord skall de helt enkelt plugga in och förstå så att man sedan kan föra ett resonemang kring ekonomiska frågor. Det är däremot inte min uppgift att tala om huruvida en högerpolitik eller en vänsterpolitik är bäst för landet. Men om eleverna har lärt in begreppen kan man diskutera frågorna. Och eleverna får möjlighet att följa med i tv och tidningar utan att allt går över deras huvuden.
    Men det finns en tendens bland en del ”reformpedagoger” att anse att allt inlärande av ord etc är av ondo eftersom detta bara är enkla fakta som man kan hitta någonstans. Men jag menar att förståelsen inte kan uppstå innan man har begreppen.
    Och i mina elakare stunder tänker jag att vänsterns angrepp på pluggskolan har att göra med att ju mindre man vet om saker och ting, desto lättare går man på deras populistiska politik…
    Men naturligtvis har du rätt i att man lär sig mycket mer genom att resa och uppleva än man någonsin kan göra i den bästa skolbänk. Och det är givetvis viktigt att läraren kan få eleverna att dela med sig av den kunskap de redan har. Inte minst invandrarelever besitter ju ofta kunskaper om sina hemländer, och om de kan se att det är värdefulla kunskaper kan man både stärka dessa elevers självkänsla, och få in nya perspektiv i klassrummet.

  2. Monika Ringborg Inläggets författare

    Jag är nu ingen reformpedagog utan lärarutbildare och mitt uppdrag är ju bl.a. att påtala vilket lärande som sker… i olika situationer. Jag kan inte hålla med om att man måste känna till begreppen först. Däremot att man behöver kunna dem sen… Oftast sker det samtidigt iaf. Men då kommer vi in på begrepp och inte namnen på huvudstäder som är något helt annat. Det är skillnad på ett begrepp och ren fakta.

    Däremot brukar jag alltid ge definitioner på ett begrepp, dess namn…. trots att det står i boken och ge exempel. Då jag undervisar om olika teorier, samt på magisterprorammet. Men om studenterna stavar fel på en teoretikers namn eller för tillfället har glömt bort det, betyder inte att studenten har dåliga kunskaper.

  3. Monika Ringborg Inläggets författare

    Ja, det fanns ett skäl till att jag just tog Grekland som exempel. Vi har många elever som kan väldigt mycket som lärare kan använda sig av för att få dem att lära sig mycket om deras nya hemland. Om de inte är födda här! För då kan de lära sig en hel del om sina föräldrars hemland genom att göra jämförelser med Sverige.

Kommentarer inaktiverade.