Om att bli kränkt

dscn3066.jpgMed tanke på de fall som Zaremba har tagit upp som förekommit på f.d. Lärarhögskolan börjar man väl lite till mans tänka på hur man själv förhåller sig i olika sammanhang. Hur framför man kritik? Hur uttrycker man sig? Hur privat är man när det gäller graden av öppenhet gällande sina egna erfarenheter och upplevelser?

ledarsidan i SvD efterlyser man strider i domstol istället för förlikningar som bara skapar ett ängsligt och tryckt klimat.

Föreställ er vilket ängsligt och tryckt klimat som uppstår i kölvattnet på den här sortens anmälningar […]

Det är möjligt att ett sådant klimat skapas. Men att sträva efter att tänka på att inte kränka andra hör väl till alla människors ansvar i vilket yrke och i vilken situation det än handlar om. Det här gäller oss alla. Inte minst visar väl det höga antal bloggare som intresserat sig i frågan.

Var går då gränsen?

Allt beror nog mycket på hur man säger någonting? Kritik kan framföras på olika sätt. Att med röd penna rätta en students examinationstext upplevs säkerligen kränkande, speciellt om det svenska språket inte är det som examineras. Något jag iofs aldrig hört talats om har hänt. Medan ett samtal som handlar om vikten av korrekt svenska inte alls behöver upplevas så. Under hela min utbildning, vilken är lång fick jag alltid höra i många sammanhang att man måste kunna ta emot kritik. Men det fanns aldrig något krav på hur man framförde den. Kanske vi alla, inte bara inom skolväsendet skall tänka på hur man framför kritik?

dscn3064.jpg

Men oavsett hur man säger något är det intressant att fundera på och diskutera vad som är en kränkning och vem som skall bestämma när gränsen för vad som inte är det har överskridits. När försvinner känslan av att ha blivit kränkt. När man får upprättelse? Och hur får man den. Genom att någon ber om ursäkt för något som aldrig var menat som en kränkning eller genom att få sin känsla erkänd. Om man bara lyssnar på den som känner sig kränkt, fördubblar man känslan. Eftersom den andra blir kränkt av att inte bli lyssnad på….

Det är viktigt att på ett vetenskapligt sätt se om det finns en grund för det en person anklagas för. Vad är mitt, vad är ditt och vad är vårt? Tre viktiga frågor en forskare alltid måste ställa sig när denna tolkar t.ex. ett intervjumaterial, enligt tolkningsläror. Att påstå att någon är trött och ointresserad utan att finna stöd för det är en tolkning som inte har någon grund. Men man gör tolkningen därför man uppfattar en person som blundar som trött och ointresserad. Men personen kan ju faktiskt ha ont i ögonen.

Annonser