Struleri

Tidigt möte idag, olyckor som skapade långa köer, men jag åkte lite senare, så det var inte lika igenkorkat. Kvällsundervisning i gårkväll. Och så var det broöppning. Därför är jag trött. Jobbet avslutas ju inte när jag åker från skolan utan det är alltid efterarbete och sen tar nedvarvning ett par timmar.

Men de är inte gnälla jag tänker göra, utan berätta om att en student skrev igår och frågade om vi skulle ha undervisning på kvällen. Jag skrev tillbaka och sa – ja, det stämmer. Så när tiden var inne var det bara han som kom av nio studenter. Jag har letat förr efter studenterna i korridorerna, ibland går dom fel, ibland går jag fel. Men nu fanns de inte någonstans. Jag hade inte heller någon känsla av att ha gjort upp med dem om någon ny tid. Den här studenten och jag gick omkring och tyckte allt verkade skumt. Det måste ha hänt något, tyckte jag. Och visst hade det. Han berättade att det hade blivit rökutveckling i tunnelbanan och att de var tvungna att ta bussen. Men, sa han. Kan alla ha fastnat där.

Jo då, de hade fastnat, så de droppade in efterhand.

Men det gick åt mycket dubbelkollande, för jag kan ju ha tänkt fel eller glömt. Kollade i almanackan på tre ställen där jag har tiderna uppskrivna och såg inget suddande eller ändringar. Om jag glömmer brukar jag komma ihåg när någon påminner mig eller när jag står inför fullbordat faktum – Ingen är där.

Det märkliga var inte att nio stycken sitter fast i tunnelbanan, utan det märkliga var att det var den student som haft kontakt med mig som dök upp i tid.

En gång var jag ute i god tid. Jag skulle vikariera för en kollega och jag hade mycket svårt att sova på natten. För det är ju värre att inte hinna till en grupp man aldrig har haft än sin egen, även om det är illa nog. Jag åkte dit, kände mig både peppad och beredd och då knallade hon helt plötsligt in. Och jag frågade vad hon gjorde där. Skall ha seminarium. Men, sa jag. Åkte du inte bort. Jo, men det är nästa vecka.

Det går väl an att vara en vecka för tidig än en vecka för sent. Men det sista lyckas man ju aldrig med eftersom man får vet det nästan på en gång.

Nåja!

Det gäller att skriva upp allt. Och kolla ofta!

Annonser