Elitklasser

De som är mer begåvade (enligt det mått man har på vad som är begåvning, enligt vissa tester) (se SvD), än vad som krävs i skolan blir understimulerade. Det kan bero på ideologi hos lärarna, men det kan också bero på att lärarna inte hinner. Kravet på att alla skall bli godkända i kärnämnena är högre än kravet på att stimulera ”begåvningarna”. Eller på att man inte ser specialundervisning gälla dem. Men det gör det naturligtvis.

Björklund säger:

– Vi måste göra oss kvitt den socialdemokratiska jantelagen i skolpolitiken. Även duktiga elever har rätt att utvecklas i sitt eget tempo. De ska inte behöva sitta och rulla tummarna för att vänta in sina kamrater, motiverar utbildningsminister Jan Björklund (fp)

Och han får medhåll av Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas riksförbund, som också är positiv till regeringens besked.

– Precis som att man kan ha elitutbildningar när det gäller tennis, musik eller dans är det fullt rimligt att också ha det när det gäller matematik. Jag tycker att vi i Sverige har varit för rädda för att uppmuntra de som har speciella begåvningar i teoretiska ämnen. Även de eleverna måste få stimulans och motivation, säger hon.

Jag kan inte se att det handlar om jantelag att vilja få alla att lära sig mer. För det är vad den nya läroplanen går ut på.

Den svenska skolans tanke är att alla skall ha samma chanser att gå igenom den. Och i enlighet med den nya läroplanen att alla skall utvecklas utifrån sina egna förutsättningar, vilket kräver specialundervisning för alla. De flesta har kommit underfund med att resurserna inte räcker till. Därför finns nog det traditionella undervisningssättet kvar i en högre utsträckning än vad som annars skulle ha varit fallet om resurserna räckt till.

Det är nog ganska känt i allafall inom pedagogiska kretsar att alla blir kunnigare, lär sig mer om det finns många ambitiösa i en klass, liksom motsatsen gäller. Om många ligger under genomsnittet på grund av att de inte har av olika anledningar lust att lära sig något, lär sig alla mindre. Elever ”smittar” varandra. Om skolan ”förlorar” de mest ambitiösa till elitklasserna, kommer kanske nivån sjunka överlag om alla är på samma nivå för övrigt. Därför att det inte blir någon ”smitteffekt”.

Skolan har av tradition något jag ogillar starkt. Och det är …

Det tar vi upp i nästa kurs!

Jag tillhörde den grupp av elever som var frågvisa, men skolan lyckades få oss tysta. Därför jag fick alltid höra – Det kommer inte förrän i nästa årskurs. Var jag elit. Nej, men ville lära mig massor. Och det kan finnas många som sitter som jag, som egentligen aldrig utmärker sig rent betygsmässigt, men vill lära sig mer.

Skolans syn på det här behöver förändras. En som hunnit längre skall inte behöva sitta och vänta till nästa årskurs för att få ett svar. Men jag tror inte elitklasser är lösningen. Jo för de som är begåvade enligt vad man ser som begåvning, kanske, men inte för Skolan som institution och för de elever som inte räknas tillhöra eliten.

Ideologiskt och rent mänskligt kan jag känna en viss avoghet gentemot att skapa elitklasser. Därför att man betonar att vi skall ha en elit. För en elit fordrar en massa som är mycket sämre. Och det strider mot mina personliga värderingar. Om det dessutom riskerar att ”dra ner resurserna” i den skola de flesta får gå kvar i utan att få den specialundervisning, som dem man uppfattar som mest begåvade efter den syn på kunskap, lärande och begåvning man har, får genom elitklass-systemet. Ja, då är jag ytterst tveksam.

Eliten skapas utifrån den syn man har på vad som är begåvning, värdefull kunskap osv. Det finns hos oss alla något som är begåvat värt att utvecklas.

För mig är det helt självklart att ALLA skall få specialundervisning som utvecklar just deras egen potential. Men om man har bilden av BRA och DÅLIGA elever, ja då är risken stor att den som inte utmärker sig också får vänta till nästa årskurs elitklasser till trots eller kanske på grund av dem.

Och om man nu startar elitklasser på gymnasiet, så behöver väl lärarutbildningen också få elitgrupper. Då frågar jag mig om vi skall ha ELIT-lärare och ELIT-lärarutbildare. Och vad skall vara utmärkande för dem. Vilken typ av pedagogik skall man använda sig av? Finns det någon speciell pedagogik som riktar in sig på ELIT-elever och ELIT-studenter. För inte kan väl en lärare eller lärarutbildare som inte räknas tillhöra ELITEN undervisa ELITEN? Ootch, vad krångligt det blev!

Kanske är det här framtiden: Du kan inte undervisa ELIT-gruppen. Du tillhör inte ELITEN här på lärarutbildningen. Men det kanske inte är lärare på gymnasiet som gått lärarutbildningen som skall undervisa ELIT-klasserna?

Det skall bli intressant att följa utvecklingen!

Annonser

4 thoughts on “Elitklasser

  1. Mats Gerdau

    Hej.
    Jag håller med dig om att alla måste få utveckla sin potential. Tyvärr är det inte så riktigt idag och det är detta vi ska ändra nu. Det blir lätt ganska laddat när man säger elitklasser, men det handlar nog egentligen mer om att ta vara på talanger och begåvningar bättre. Särskilda klasser med spetsutbildning i högt tempo är en sak, men det finns ju fler talanger än att de ryms i 20 klasser i landet. Därför är det något som måste göras på varenda skola, men hur många skolor har särskilda program för hur man ska stimulera de extra vetgiriga, motiverade och duktiga eleverna? Inte så många tror jag och det är rätt synd. Det är mycket intresse och talang som går till spillo på det sättet.

  2. Monika Ringborg Inläggets författare

    Mats Gerdau
    Jo, men det finns många talanger och begåvningar men som man inte ser som det. Därför man har siktet riktat mot en enda typ av talangfullhet. Och det är också därför jag är tveksam och en aning avog till det också. Därför att man elitiserar en viss typ av kunskap.

    Det gäller att kunna se talangfullhet i varje elev och då måste man ha ett öppet sinne och se bakom testen, proven och betygen. Något man gör på konstnärliga utbildningar. Det är inte alltid den mest tekniskt skickliga som bärs fram utan den som visar den största konstnärligheten.

    Det är t.ex. inte alltid den som är språkligt mest korrekt som blir den bästa författaren. Och hur testar man känsla, genialitet mm. Hur bedömer man den mest genialiska matematikern. Den som får rätt på alla prov och gör exakt som man skall eller den som improviserar. Jag frågar, eftersom jag inte är matematiker själv.

Kommentarer inaktiverade.