Kanske kraven har ökat

Björklund svarar på den kritik han fått och börjar det med:

I radioprogrammet ”Kris i skolan?” (24/8) försökte redaktionen teckna en bild av att jag har bluffat om den svenska skolkrisen. Programmet kommenterades av SvD:s ledarredaktion den 26/8. (SvD)

Nu har jag inte läst och granskat undersökningarna som Björklund anses ha bluffat med, men vad säger att inte resultatet sjunker på grund av att kraven har ökat.

Med detta vill jag säga att man kan luras att tro att någonting blivit sämre fast det står kvar på samma nivå, om man höjer kraven. Det har jag märkt hos oss. Fler får t.ex. underkänt därför att kraven har ökat väldigt mycket. Man kan då inte säga att studenterna fått färre kunskaper, utan att de behöver få fler som når upp till kraven (kriterierna).

Frågan är också vad man mäter. För just detta att man mäter kunskap visar att det är en typ av kunskap, inte alla typer. Det finns mycket man inte kan mäta. Finns inte den kunskapen då? Jo naturligtvis.

Men hur mäter man förståelse, insikt mm. ?

Annonser

6 thoughts on “Kanske kraven har ökat

  1. Roger

    Intressant, på vilket vis har kraven ökat i svensk skola.

    Mig veterligen har det funnit samma läroplan sedan 90-talet i skolan. Där sattes de mål upp som elever skulle uppnå med hjälp av god pedagoger och föräldrar.

    Om du menar att kraven ökat från arbetsgivaren kommunen är det en annan sak och har inget att göra med statens krav på vilka kunskaper elever ska bibringas i den målstyrda skolan.

    Vad jag uppfattat Björklund styrka i är att han säger att skolan ska tillämpa målen i Lpo 94, Lpf 94 och Lpfö 98 vad gäller kunskaper och kunskapsmålen. De fanns redan under förra regeringens tid, men den slirade i tydligheten att de skulle uppnås.

  2. Monika Inläggets författare

    Men, jag säger inte att det verkligen är så att kraven har ökat. Vill bara att man tittar på alla möjliga alternativ. Inte stirra sig blind på mätningar och tolka dem bokstavligen.

    Det kan ju vara så att man tolkar kriterierna på ett annat sätt än tidigare, dvs. hårdare.

    Om Björklund verkligen säger att man skall tillämpa målen i läroplanerna är det märkligt att han vill gå tillbaka i tiden. För allt vad han har beslutat om strider mot målen i Läroplanen som de flesta av oss tolkar dem. De nya läroplanerna är ju faktiskt från de borgerliga. I dem finns inte någonting stipulerat om kontroll och övervakning eller om att det är något specifikt kunskapsstoff som skall läras in på samma sätt av alla. Snarare tvärtom, skall mångfald uppmuntras och elevernas unika särart mm. tas i beaktande. Hur går det ihop med tidigare betygsliknande omdömen, nationella prov redan från trean och ett kanontänkande. Men det är ju möjligt att vi missförstår som med allt annat som alliansen beslutar om.
    🙂

  3. Roger

    Som i allt arbeta med att sätta krav måste kriterierna vara kända. Tyvärr är väl inte läroplanerna och kursplanerna solklara och helt kända ut i skolorna om man ska tolka Davidssons båda utredningar. Han har själv sagt att det finns lika många mätlinjaler som det finns skolor. Och vad som är värst är att de också har olika mätskalor.

    Problemet med det är att likvärdigheten är noll och inget. Rättsäkerheten är då satt ur spel eftersom betygssättande är myndighetsutövande utan överklaganderätt för eleven.

    Du måste ha kända kriterier och krav som du så riktigt påpekar. Och det är det skolan saknar sedan det senaste betygssystemet infördes. Pedagogerna fick ingen utbildning i hur man sätter betyg i ett målrelaterat betygssystem som bygger på vad individen presterar och inte är en kvanititaiv mätning av vilka kunskaper som kommer ut av det man stoppar i eleverna, som i det reletiva betygssystemet. Inte undra på att förvirringen är stor över vad som är krav och vad man ska tolka.

    Som i all undersökningsteknik får man svar som man ropar. Därför är det viktigt att veta vad syftet med undersökningen är för att tolka den. Speciellt för oss som sedan tar gjorda undersökningar och uttrycker en åsikt.

  4. Monika Inläggets författare

    Kan inget annat än att hålla med dig till 100%. (Tror jag eller 90% kanske)
    Om det nu inte finns tydliga och kända kriterier (åtminstonde inte detaljerade) kan man inte som utbildningsminister helt plötsligt skapa sådana som skall gälla för alla och ta beslut efter sin egen tolkning. Det kan inte vara hans tolkning som skall gälla. Så när han talar om vad som står i Läroplanerna, så är det i själva verket hans egen tolkning som han framför. En tolkning som för mig inte riktigt har bäring i det som står i dem. Många beslut han har tagit förhindrar ett uppfyllande av en del som står i dem.

    Problemet är att Björklund inte talar med oss som är utbildade och verkar inom utbildningsområdet om hur vi tolkar läroplanen.

  5. Pelle

    Bra inlägg du gjort i Björklund-fallet. Ett tag tänkte jag blogga själv, men jag kände mig för irriterad och trött på en och samma gång.

    Jag har gjort så, när jag undervisar lärarstudenter, att jag förmedlat vad OECD säger (PISA, DeSeCo och såna dokument). Det är på riktigt tråkigt att Björklund då visar sig styras av nånting som inte jag fattar, kanske ska det kallas ideologi. Den läskunniga kan se att den internationella debatten och utvärderingarna där inte har något med hans politik att göra.

    Jag förespråkar inte en socialdemokratisk utbildningspolitik – problemet är snarast att skoldebatten är extremt ideologiserad. Läs OECD:s utbildningspolitik och fundera och ta en diskussion från det – ungefär så tycker jag.

  6. Monika Inläggets författare

    Tack … jo, jag har också känt mig irriterad och trött ett bra tag nu. Men fick en liten extra skjuts idag. Och jag har i flera år funderat över vad han egentligen drivs av. Och om det är ideologi så undrar jag av vilken. Ingenting går ihop.

Kommentarer inaktiverade.