Intentionalitet

Egna studier är viktiga när man är lärare. Men vad läser man inom ämnet pedagogik när man upplever att det mesta är känt. Vad finns det att fördjupa som man inte redan har fördjupat. Ja, det kan nog finnas en hel del. Men jag vill fördjupa mitt kunnande utanför ämnet.

Jag har nu hittat ett område som intresserat mig i många år – Teoretisk filosofi – som jag även har och kommer ha användning för inom mitt yrke. Men jag får också en möjlighet att fördjupa mig i mitt eget forskningsämne som är filosofisk pedagogik.

Nu läser jag Medvetandefilosofi och även om jag känner igen en del från min doktorandutbildning så är det en del som är helt nytt för mig. Och det är fantastiskt roligt. Skall skriva en nivå II-uppsats också. Och jag funderar på att skriva något om ämnet Intentionalitet. Men exakt om vad vet jag ännu inte. Vi skall skriva utifrån ett eller två argument. Det blir därmed väl avgränsat.

En definition är:

Intentionalitet är en filosofisk fackterm för fenomenet att medvetandetillstånd ”handlar om” eller ”är riktade mot” någonting. Mentala tillstånd som uppvisar intentionalitet kallas ”intentionala tillstånd”. Det som det intentionala tillståndet är riktat mot kallas det ”intentionala objektet” för tillståndet i fråga.

Jag förstår vad som menas i stora drag, men det gäller att hitta något som man kan skriva en kort uppsats om, om man helt enkelt inte ställer två argument emot varandra. Det kan också vara intressant.

Annonser

3 thoughts on “Intentionalitet

  1. Josef Boberg

    Hmmm… – Måhända känner Du till vad Einstein lär ha sagt på sin tid ?

    ”Det enda som stör mitt lärande är min utbildning !” Han sa också att utbildning: ”Är det som återstår – efter det att man har Glömt allt man har lärt sig i skolan !” Därtill så lär Einstein också ha sagt att: ”National-Ism är en sjukDom !”

    Så plugga Du på – men ifall Du tror att Du skall kunna finna Dig själv = Din egen livsPotential i någon form av läroböcker – så tror jag att Du går på en av de allra största MaktPyramid-MaktElitNitarna som finns, tyvärr tyvärr…

    Men i o f s kan det ju måhända vara lite åt hållet kul att plugga, kanske… 🙂

    Mer om det här i sak – i mitt mer än 67-årade livsperspektiv sett i vart fall – på
    http://josefboberg.wordpress.com/2008/02/16/wara-lekaminas-i-kott

  2. Monika Inläggets författare

    Nej, jag tror inte man hittar sin egen livspotential i någon form av läroböcker, men i tänkandet – det självständiga tänkandet – som uppstår genom att läsa vad andra har tänkt och ta tillvara på de tankar som uppstår hos en.

    Men, jag pluggar teoretisk filosofi därför att det är intressant, inte för att bli något. Idag har jag läst om Descartes och hans tankar kring kropp och själ. Mycket intressant. .. Och ju mer jag läser, desto intressantare blir det.

    1. Josef Boberg

      Jo… – Monika – jag håller med Dig om att Wi kan få inspiration av att läsa vad andra har skrivit i o f s. Dock… – min personliga 70-årade erfarenheter säger mig – att ifall Wi överhuvudtaget ser något som Wi läser (inkluderat det Wi själv har skrivit !) – och tolkar det som någon form av ultimat sanning – då är Wi ute ”på åtta famnar”, verkligen…

      Detta stod kristallklart för mig en tid efter det att jag hade börjat blogga för ca 5 år sedan. När jag i efterhand själv läste om mina egna blogginlägg – så upptäckte jag att det då i en hel del ej längre stämde med hur jag vid det senare lästillfället ”ville ha det”.

      Men det är ju enkelt att fixa – genom att redigera om till det som stämmer bättre. Så resultatet av det, för min del, har blivit att jag ENBART har 30 st blogginlägg – som jag flera gånger per år redigerar till – så att de stämmer med det som jag senare ”vet bättre om”.

      Jag har alltid varit ”skrivglad” och vid flera tillfällen allvarligt funderat på att försöka få ett av mina två bokmanus på ca 500 sidor publicerat. Nu är jag jätteglad för att det ej skett. Detta därför att det jag skrev för ca 10 år sedan – är det ju VÄLDIGT mycket av det som jag ej alls skulle formulera nu som jag gjorde då.

      Jag kan tro att dom flesta som skriver böcker – skulle vilja ändra på en hel del i dessa böcker efter några år = böcker blir tämligen snabbt ”mossiga” och dogmiga – därför att Wi tillför ju oss själva och varandra KONTINUERLIGT nya erfarenheter = infallsvinklar på ALLT – ifall Wi är lite nyfikna = ”vakna”.

      Därför är det ju bl a DJUPT TRAGISKT för mänskligheten med religioner – för de styr ju de allt överskuggande flesta av människorna på jorden med ”sanningar” som är flera tusen år ”mossiga” = hopplöst förlegade.

      T ex om religioners sätt att förvägra kvinnor sin medfödda RÄTT till sin egen sexualitet – utan att få stämplarna häxor, luder, horor osv – har jag just fört en dialog om i kommentarsfältet HÄR.

      Men vaddå… – det är bara att gilla läget – och hoppas på att fler och fler, över lite tid sett, blir urless på sådant trams som religoner ÄR.

Kommentarer inaktiverade.