Betygens betydelse är överskattad?

Björklunds förslag hotas genom att de rödgröna har kvar sitt beslut om betyg från 7:an och SD vill ha betyg från 4:an. (se SvD)

Frågan om NÄR man skall få betyg och dess verkliga betydelse är överskattad. Till viss del har betygen betydelse, men inte så stor betydelse som man skulle kunna tro. Om man vill ha betyg för att kunna sortera ut dem som har högt betyg till högre studier har de just detta syfte och inget annat. Om man vill ha betyg för att stimulera lärandet, hamnar man nog vid sidan om, eftersom betygen bara mäter en på förhand given typ av kunskap. Konsekvensen blir här att man hämmar lärandet. Vill man veta vad någon lär sig är det bara att fråga: Vad har du lärt dig? Och utifrån svaren kan man få en god bild om vad de behöver utveckla mer. Och om man vill ha betyg för att finna dem som inte klarar av att bli godkända tidigt, slår man in öppna dörrar. En lärare eller skola behöver inte ha betyg för att upptäcka det. Det upptäcker de ändå genom att vara tillsammans med sina elever. I låg- och mellanstadiet följer ofta en lärare sin klass en längre tid. Slutligen säger inte betygen om att man verkligen kan något. Man kan plugga till ett prov och svara rätt, för att sen glömma bort allting efter en tid.

Vad som har betydelse som jag ser det är hur betygskriterierna är formulerade.

Vad vi behöver fokusera på är alltså på frågan om hur kriterierna skall vara utformade, inte på när betygen skall ges för första gången. Vidare behöver vi fokusera på frågan om vi skall ha betyg som kan mäta kunskaper eller betyg som visar utveckling och den process någon genomgår. Så länge man inte gör det, kommer betygen endast kunna ge information på vad någon gett för svar under en viss tidpunkt i sitt liv. Inte ge information på vad någon egentligen kan.

Att inte kunna nämna vad ministrarna i Greklands regering heter, betyder inte att man inte har kunskap om Grekland. Uppgiften: Berätta om Grekland, kan ge mer information vad någon kan än ett traditionellt faktaprov.

Annonser