Är handledare sämre än riktiga lärare?

Man talar från vissa håll om att lärare numera har blivit handledare och att de inte är riktiga lärare. Vad är då en riktig lärare kan man fråga sig. Kan det inte handla om att i det ena fallet är det lärarens kunnande som är i fokus och i det andra eleven eller studentens lärande. Betyder fokuset att lärare leder mer än handledare. En handledare har ansvar för att eleven eller studenten i sitt eget arbete får de kunskaper de behöver för att kunna utföra det. Kanske man även ser bilden av en handledare och en elev, en handledare och en student. Men man kan handleda i grupp. För att någon skall kunna utföra ett eget arbete behövs instruktioner hur arbetet skall genomföras. En handledare har absolut inte abdikerat som ledare. När man talar om lärarledd undervisning kan den anta många former och oftast är de strukturerade. När man förde fram att lärare skulle vara handledare, var det ju för att betona elevens lärande, inte att läraren skulle abdikera från sitt ledarskap.

En del (ingen nämnd) talar med ett visst förakt om handledare som om det vore en sämre sorts sysselsättning i utbildningssammanhang. Alla typer av handledare, från dem som är ett stöd för någon som skall slussas in i ett yrke till handledare i vetenskapliga sammanhang har ett ansvar och delar med sig av sitt kunnande.  Jag har ännu inte träffat någon som inte tar handledaruppdraget på fullaste allvar.

Vare sig jag kallas för lärare, lärarutbildare, handledare eller lektor är det för mig likvärdigt vad gäller ansvar och engagemang och framför allt kunnighet.

Det är olyckligt att en del debattörer nervärderar uppdrag som kanske ger ett mer individuellt växande hos elever eller studenter än vad en lärarledd undervisning i storgrupp kan göra. Detta i en tid då man höjer individualiteten till norm och kollektivet som något utdöende inte värt att lägga någon vikt vid. Vill de verkligen gå tillbaka till en tid då individen blev en anonym deltagare i en stor grupp? Det blir väl konsekvensen, som jag ser det.

Annonser

21 thoughts on “Är handledare sämre än riktiga lärare?

  1. janlenander

    När det gäller ledarskap så finns det en teori som står ut framför alla andra och det är situationsanpassat ledarskap. Huvudpoängen är att ledaren ska anpassa sitt ledarskap efter de h*n leder och då är det så att handledaren är en av de roller som ledaren bör ha. Det är inte sämre med handledare men ett riktigt ledarskap kräver ett bredare register av förhållningssätt.

    1. Monika Inläggets författare

      Självklart, men vad ett riktigt ledarskap innebär är ju en värderingsfråga?

      Som handledare kan man ha ett bredare register – det är bara det att fokuset ligger på lärandet hos elever och studenter.

      Jag kan inte se annat än att handledarskap ingår i ett situationsanpassat ledarskap. Men det är inte det som Björklund och de som är för Katederundervisningen som de själva definierar den talar om.

      1. Jan Lenander

        Jag ser ingen skillnad i fokus på elevens lärande mellan handledare och ledare. Jag ser bara en skillnad i elevens autonomi, där ledaren har ett bredare register så där kommer jag fram till en motsatt slutsats mot dig.

        Björklunds fokus ligger på de två första nivåerna i situationsanpassat ledarskap så hans artikel är förstås inte heltäckande men för mig känns det viktigt att de två nivåerna lyfts fram mer. De har varit alltför nedtonade.

      2. Monika Inläggets författare

        Jag har inget emot att dessa lyfts fram om man inte i samma andetag nervärderar andra former, vilket förekommer.

        Elevens autonomi har inte med automatik att göra om man är handledare eller lärare. Som lärare kan man mycket väl stimulera självständigt tänkande mm utan att för den skull abdikera som ledare. Tvärtom skulle jag vilja säga. Det kräver mer av läraren, eftersom h*n måste förhålla sig till många olika tankar och perspektiv.

        Ett exempel …
        Jag kan hålla ett seminarium i hur man skriver en akademisk text så att den blir godkänd. Eller jag kan låta studenterna lämna in enskilda texter som jag sen ger personlig respons på. Om jag vill göra det lätt för mig väljer jag seminariet, men då vet jag av erfarenhet att hälften av gruppen inte kommer ändra på sitt skrivande. Därför väljer jag att lägga ner massor av tid på att ge denna respons, som bidrar till att de kan se hur jag läser och uppfattar, samt bedömer deras egen text. I det ena fallet är jag enligt dig en lärare och i det andra fallet en handledare. Men jag ser det inte så. Det är bara ett annat sätt att undervisa på.

  2. Jan Lenander

    Två till aspekter på handledare kontra ledare är målformuleringen och grupp-prioriteringar.

    En handledare bör lämna mycket av målformuleringen till eleven, men i skolans värld arbetar vi efter redan definierade mål som dessutom är ytterst svåra för eleven att förstå. I en majoritet av lärandesituationer är det bättre att ledaren i och för sig lyssnar men sen formulerar målen.

    En handledare ska inte leda grupper mot gemensamma mål utan nöja sig med att stötta eleverna även om detta absolut kan ske i gruppens form. I en mängd situationer är det mycket effektivare att läraren gör prioriteringar mellan olika behov än att gruppen ska diskutera fram dem. Även grupper hamnar på första steget för det situationsanpassade ledarskapet.

    Begreppet handledare lämpar sig bara för en begränsad uppsättning undervisningsformer medan lärare ska hantera en bredare uppsättning för att kunna möta eleverna. Därför är det bättre att prata om lärare som ledare.

    1. Monika Inläggets författare

      Håller inte riktigt med dig här – det finns olika typer av handledare, men målformuleringen oavsett typ är något som handledaren ansvarar för i slutändan att den uppfylls. Det är ju den som styr åt vilket håll handledningen går. Och visst går det att vara handledare åt flera – gemensamma genomgångar, föreläsningar mm. som fungerar som handledning.

      Jag känner inte igen mig i den handledarroll som jag har haft i 12 år jämsides med min undervisande roll. Om man uppfattat handledarrollen som något man inte behöver engagera sig i har man ju bara varit handledare till namnet. Hela tiden måste man ju hålla koll på lärandet och utvecklingen från idé till färdigt arbete. Visst, det handlar om vetenskapliga arbeten, men jag kan inte se att man inte skall ha samma koll när det gäller elevers arbete och lärande. Fast man får göra det på ett lite annorlunda sätt med tanke på att det är skillnad vilken åldersgrupp det handlar om, barn, tonåringar eller vuxna.

      1. Jan Lenander

        En handledare och en ledare behöver precis samma engagemang för att lyckas och det är också bland annat därför det ena inte är finare än det andra.

        Som jag sa så kan handledning också ges i grupp men när det gäller stora grupper och stort behov av prioriteringar mellan elevernas behov så blir det ett ineffektivt arbetssätt.

    2. Monika Inläggets författare

      Om det är ineffektivt beror på många saker. När det gäller elevers lärande tror jag det är otroligt effektivt. Om det handlar om ekonomiska resurser, så är det, inte effektivt. Men är det lärarens roll att ansvara för skolans ekonomi. Det är inget som står som mål i läroplanen iaf.

      1. janlenander

        Att genomföra sin arbetsuppgifter på ett kostnadseffektivt sätt är nog ett krav som automatiskt ställs på alla arbetstagare. Kunskap/krona är nog trots allt en viktig aspekt av läraruppdraget.

      2. Monika Inläggets författare

        Helt riktigt! Jag förstår bara inte på vilket sätt kunskap/krona är en viktig aspekt av läraruppdraget. Är det inte snarare ekonomin som sätter käppar i hjulet för att lärare skall kunna arbeta i enlighet med det. Och om vi skall ha en lärare som föreläser så är det kanske ekonomiskt försvarbart, men kanske inte pedagogiskt. Som jag uppfattar dig, skall undervisningen organiseras och lärarna rätta sig efter vilka resurser de får. Men var finner vi stöd för det i läroplanen.

      3. Jan Lenander

        Kunskap/Krona kan stå i motsättning till Kunskap/tidsenhet*elev. Ofta blir man tvungen att välja en undervisningsform som ger eleven mindre kunskap/tidsenhet för att den ger andra elever bra kunskaper och för att den totalt sett ger elevgruppen mycket kunskaper i förhållande till den tid läraren använder. Lärartid är förstås en kostnad som behöver minimeras.

  3. janlenander

    Effektivitet hos lärare beror på flera saker där val av undervisningsform är en viktig aspekt som hänger ihop med elevers förkunskaper etc. Handledning har låg effektivitet när eleverna kommer med liknande frågeställningar vid olika tidpunkter eller när man strukturerar ett kunskapsområde bättre utifrån andra aspekter än de som eleverna lyfter upp behov av.

    En modern ledare arbetar förstås intensivt med relation och interaktion så där blir det ju ingen skillnad.

    Det område som ställer till stora problem åtminstone för elever yngre än högskolenivå är exempelvis alltför generell användning av problembaserat lärande och andra coaching metoder. Det resulterar ofta i att eleverna far omkring i skolan och får en vardag som har alldeles för dålig struktur och sen får ytterst korta stunder med en handledare som får för lite möjlighet att följa upp hur långt de framskridit.

    1. Monika Inläggets författare

      Vad jag har försökt att säga är att man som handledare kan instruera, berätta gällande liknande frågeställningar i grupp. Man behöver inte som handledare följa ett mönster av en handledare och en elev. Det finns möjlighet att strukturera handledning utan att eleverna far omkring i skolan. Det är väl snarast en brist på organisation och hur man uppfattar att en handledare skall arbeta istället för hur h*n kan arbete, än på själva handledarrollen, som jag ser det.

      1. Gertie Hammarberg Tersmeden

        En intressant diskussion. Jag håller med er båda utifrån lite olika synvinklar. När man som Monika säger att det finns möjlighet att strukturera handledning i grupp och anpassa den till kursmoment och åldersgrupp så ser jag inte att det är fel med handledning i sig. Jag tror det handlar mycket om vad vi lägger i de båda begreppen handledning och katederundervisning.

        Kvalitet är alltid viktig oavsett om det gäller katederundervisning eller handledning. Kanske är det lättare att missa elever när man handleder? Här tror jag precis som Björkund att det är de svagaste som förlorar mest. Ansvarstagande och sjävlständighet är färdigheter som vi lärare stegvis bör handleda eleverna till och då är inte rätt metod att ”släppa” dem helt fritt med utgångspunkten att alla elever redan klarar av en sådan självständighet. Tyvärr finns det lärare som tolkar handledning på det viset. Det är naturligtvis tydligare i de lägre stadierna, men även på gymnasiet.

        Jag tror en vanlig missuppfattning bland lärare är att handledning är vilsamt och något man kan använda sig av när schemat blir tight, något man kan använda för att ”slippa” planera så mycket. Inget kan vara mer fel. Jag vill därför åter igen understryka vikten av kvalitet.

        Jag tycker mig ha märkt hur elever berättar att de arbetat med fördjupningsarbeten och fått höga betyg trots att de tagit texterna rakt av från nätet och inte heller lärt sig vad de skrivit om (elevens upplevesle). Det finns naturligtvis motsvarande dåliga erfarenheter när det gäller seminarieundervisning. Elever som varit närvarande vid värderingsövningar och debatter mm, men inte deltagit. De har fått godkända betyg, men upplever inte att de lärt sig vad de debatterat om osv.

        Jag vill mycket hellre tala om vad eleverna faktiskt lär sig och då menar jag naturligtvis både kunskaper och färdigheter. Jag vill också tala om vikten av att variera både undervisningsform som utvärderingssätt och bli tydlig med vad man verkligen mäter.

      2. Jan Lenander

        När elever far runt omkring i skolan handlar det om missförstånd kring handledarrollen och hur den ska användas. Jag lyfter fram lärarens ansvar för att agera som ledare så att organisation och struktur aldrig fallerar.

      3. Jan Lenander

        Jag upplever att debatten kring lärare som handledare fått alltför mycket tonvikt på att lyfta fram vissa undervisningformer. Jag eftersträvar ett bredare spektrum av undervisningsformer anpassade efter olika elever, olika uppdrag och hävdar att lärare som ledare lyfter fram lärarens ansvar för att på ett kostnadseffektivt sätt välja bästa undervisningsform för att möta eleverna.

    2. Monika Inläggets författare

      Gertie
      Du tar upp många intressanta saker här och som jag uppfattar det hela är det snarare hur man ser på handledare som man skall göra något åt, inte ta bort det som metod eller se den som mindre värd. Och att handleda är inte slappt. Ibland har jag hellre två seminariegrupper än 10 handledningar, just för att dessa kräver oerhört mycket av mig som handledare, inte minst gällande ansvarsdelen. Det är ju studenten som sen skall försvara sin uppsats inför andra och examinator. Mitt ansvar är att leda studenten fram till en färdig uppsats, men också ta ansvaret för att den är godkänd för seminariebehandling. Det är en annan typ av ansvar man har som handledare. Och man har kontroll på en mer individuell nivå på vad de lär sig än när man har storgrupper. Det är svårt att ha koll på 50, 60 eller 70 studenters individuella lärande när man bara träffar dem i fyra-fem veckor. Därför ger jag individuell respons på en inlämningsuppgift.

      Min erfarenhet är att det är de som inte är vana vid universitetsstudier som lär sig mest genom handledning.

      Problemet är att och om elevernas släpps fria … men det är inte vad handledning handlar om.

      Att elever kan få höga betyg av att ta texter rakt av från nätet kan bero på misstag, men även på att skolan inte skolar in eleverna i ett vetenskapligt förhållningssätt. Speciellt är det ett glapp mellan gymnasieskolan och universitetet på vilket vi är tvungna att skola in dem, både vad gäller vetenskaplighet, skrivande, och skillnaden mellan egna tankar och åsikter, och vikten av att referera och inte plagiera. Detta är något som jag ser det, behövs komma in redan på gymnasiet, så de är förberedda.

      Men jag klandrar vare sig lärare på gymnasiet eller studenterna. Det måste finnas tid och andra resurser för att detta skall läras in innan man kommer in på universitetet. Tyvärr har en stor del av universitetsutbildningen gymnasifieras. Jag försöker motverka det genom att ge personlig respons på studenters enskilda arbeten. Det tar tid, men är mödan värd. Ibland har jag av olika skäl tvingat ta den responsen i grupper av fem och det ger inte alls samma resultat, men det är bättre än ingenting.

  4. Jan Lenander

    Jag är en stor förespråkare av handledning och tycker att arbeta som handledare ställer mycket höga krav på den som har rollen. Läraren som handledare är en
    oerhört viktig undervisningsform och vad som är ännu viktigare är förstås formativ bedömning och individuell återkoppling på elevens lärande, denna måste vara frekvent oavsett undervisningsform. Handledare försöker. De flesta handledare breddar sin roll och styr upp grupper mot olika gemensamma aktiviteter så att rollen mer flyter över i annat ledarskap. Att inte renodla handledarskapet kan ju spara mycket tid men tyvärr innebär det också erfarenheter som liknar det du återberättade kring att grupprespons inte alls når samma nivå av inlärt.

    Vad jag vill lyfta fram är att lärarens uppdrag är bredare än att bara vara handledare och att andra undervisningsformer också har sin givna plats i skolan. Lärare måste agera ledare och styra eleverna mot ett variationsrikt utbud av undervisning, där handledaruppdraget bara är en del av detta. Jag måste därvid också poängtera att vi lärare bör maximera kunskap/krona för egen kostnadseffektivitet är en del av alla arbetstagares uppdrag. Lärare som ledare med varierade metoder är vanligtvis det mest kostnadseffektiva.

    1. Monika Inläggets författare

      I det stora hela är vi nog relativt överens utom gällande ansvar för kostnaden, men jag förstår hur du resonerar. Jag har bara en annan uppfattning om det. Jag ser det som att lärarna tvingas ta även det ansvaret, kanske på bekostnad av elevernas lärande.

      1. janlenander

        Jag håller nog med om att vi är relativt överens även om det känns som att våra olika erfarenheter ger oss ganska olika känslor inför begreppen.

        Ja, jag anser att alla arbetstagare (även lärare) tvingas väga resultat (elevens kunskap) mot kostnader i sökandet efter effektivast möjliga arbetssätt riktat mot arbetsgivarens mål.

  5. Ping: Strukturerad lärarledd undervisning | Jan Lenander – Lärare är bra att ha, blogg

Kommentarer inaktiverade.