Katederundervisningens återinförande – kommentarer

Den här debatten kring Katederundervisning som startade iom Jan Björklunds artikel i vilken han bl.a. talar om den förhatliga katederundervisningen och i samma andetag talar om lärarledd undervisning med en aktiv dialog, och den upprördhet många känner har troligen sin förklaring i att de har förstahandserfarenhet av den traditionella katederundervisningen som i korthet innebar fullständig kontroll över eleverna som individer, deras lärande och tänkande. I mellanstadiet hade jag en kvinnlig Caligula. När jag kom till högstadiet hade den nya skolpolitiken och de nya lärarna börjat komma, men mycket av det auktoritära fanns kvar.

Om man använder ordet slarvigt eller okunnigt, förnekar man människors verklighet som de upplevt den. En nytolkning av ett begrepp bör uttalas och den gamla innebörden nämnas. Dessutom skall väl en pedagogik beskrivas någorlunda korrekt (en kombination av olika närliggande inriktningar och modifieringar av en pedagogik kan förekomma) och inte stå för det totalt motsatta, som till sin karaktär inte har många likheter med den traditionella katederundervisningen. Dessutom innebär lärarledd undervisning allt från denna typ till handledarrollen. Även i den finns en viss grad av lärarledd undervisning, fast det då heter handledarledd undervisning. Abdikerat ledarskap är det ingen som förespråkar, inte ens på den kritiserade lärarutbildningen.

När jag läser olika bloggar som talar för Katederundervisning och inte uppfattar Björklunds uttalande som anmärkningsvärt, upptäcker jag att de flesta inte verkar känna till vad den auktoritära katederundervisningen innebar och att det var just den som avskaffades för fyrtio år sen.  Det verkar som om de inte känner till att denna typ av undervisning ens existerade eller att de inte känner till att det inte var för så länge sen och att alla vi som gick i skolan på 60-talet och tidigare, fortfarande lever och vissa av oss verkar inom skolan.

Att vissa av oss fortfarande känner en upprördhet bara av att ordet används, kan ju visa hur förtryckande vi upplevde att den verkligen var. När jag tänker tillbaka på vad jag lärde mig under dessa år är det just denna totala kontroll över mig som individ det första jag kommer ihåg. Om påpekandet av vikten att använda sig av definitioner som motsvarar den verkligheten då undervisningen tillämpades, bagatelliseras eller förlöjligas förnekas våra erfarenheter, som för oss var och fortfarande är verkliga. Vidare, så visar man från utbildningspolitiskt håll en bristande respekt för dessa erfarenheter, om man slarvigt använder begreppet när man egentligen förespråkar en form av dialog i storgrupp.  Om det nu inte handlar om att det är en skendialog och det ändå är läraren som har tolkningsföreträde. Om man dessutom gör det för att provocera eller för att få igenom sin egen politik, osynliggör man en stor grupp av medborgare på vägen. Och inte endast de som gått i den skolan utan alla lärare som använder sig av dialogen som undervisningsmetod på olika sätt.

Jag vill ändå försvara förespråkare i allmänhet av katederundervisningen för denna som jag ser det, felaktiga användning, genom att ställa mig frågande till varför inte begreppets traditionella innebörd har beskrivits på ett tydligt sätt av lärare, lärarutbildare m.fl. Om detta nu inte redan har gjorts, men inte tagits emot. Själv har jag vid flera tillfällen förtydligat detta under mina år som lärarutbildare.

Men borde inte utbildningspolitikerna känna till den ”historiska” betydelsen av Katederundervisning och inte definiera den som lärarledd undervisning med aktiv dialog? Björklund provocerar därmed fram genom användandet av detta begrepp en upprörd debatt om något som han aldrig har sagt skall gälla. På så sätt, bekräftar Björklund själv vikten av att vi skall ha behöriga lärare i skolan.

Annonser

8 thoughts on “Katederundervisningens återinförande – kommentarer

  1. Anna Kaya

    Tack för ditt inlägg, Monika! Du sätter ord på det jag försökt förmedla de senaste dagarna på ett mycket bra och tydligt sätt.

    Sedan kan jag säga att jag inte har upplevt katederundervisningen själv men mina värderingar av det begreppet är som om det vore självupplevt. Katederundervisningsbegreppet hör till en svunnen tid och kan aldrig, tror jag, beskriva hur vi ska arbeta i skolan idag och i framtiden för att eleverna ska nå skolframgång.

  2. Monika Inläggets författare

    Tack Anna
    Jag läste din kommentar hos Mats senare i eftermiddags och såg att vi har samma syn på det.

  3. Mats

    Fint – fint! Vi måste vara rädda om språket tänker jag och minns en dikt av Brecht om en kapten på en fullriggare i storm:
    – hörrni, kan ni reva ”den där”!

    Ungefär så upplever jag Björklunds utspel . Mer vagt än dumt. Och just därför så farligt.

  4. Ping: Dag 3 med #markateder « Johan Groths hemsida

  5. Ping: Dag 3 med #merkateder « Johan Groths hemsida

  6. Monika Inläggets författare

    Tack Jan
    Lärarledd undervisning är vad Mette Fjelkner troligen talar om (man får bara gissa numera vad de olika företrädarna menar) vilket inte är den traditionella katederundervisningen jag talar om och som många av oss definierar den som. Om man menar seminarieundervisning, kan man väl säga det. Menar man lärarledd undervisning likaså. Det finns ju konkreta begrepp som talar om vad det handlar om. Varför då använda Katederundervisning om man känner till vad den stod för, då det begav sig om det inte är den typen av undervisning man menar skall gälla.

Kommentarer inaktiverade.