Man väljer inte läraryrket på grund av ”den höga lönen”

Intressant artikel i Lärarnas Riksförbund från år 08. Och även om den har några år på nacken känns den mycket aktuell fortfarande. Man kan skriva mycket om innehållet denna artikel för det är en hel del som behöver utvecklas vidare. Intressantast är dock följande resultat.

Av de 1 757 studenter som svarade framgår det bland annat att 32 procent av de blivande juristerna, 40 procent av läkarna och 41 procent av socionomerna övervägt att bli lärare. Skälen till att man valt bort läraryrket varierar men ungefär 30 procent uppger lärares arbetsmiljö som orsak.

Bland de blivande jurister som valt bort läraryrket uppger 40 procent lönen som orsak till detta och även bland läkarstudenterna är lönen ett tungt vägande skäl. Här missar skolan många ämnen till duktiga och kunniga lärare.

I början av artikeln står följande

Dagens gemensamma lärarutbildning och jämlika ingångslöner för alla lärare, gymnasielärare såväl som förskollärare, har gjort det svårt att rekrytera de bästa begåvningarna till grundskola och gymnasier.

Vad är det man säger om man lägger ihop det som sägs i början och senare i artikeln om vilka som valt bort läraryrket.

Jo, att de bästa begåvningarna tänker mest på lönen och att de inte väljer läraryrket. Och då undrar jag om sambandet lön och begåvning håller för prövning.  Om man menar att det finns begåvningar som väljer en låg lön jämförelsevis därför att de verkligen vill bli lärare, skulle man kunna se läraryrket som ett kall. Det är inte för ”den höga lönens” skull man blir lärare. Utan man har då en mission, en vision eller en kallelse. Man skulle ju också kunna hävda då, om man då utgår från detta att studenter som väljer bort läraryrket för den höga lönens skull inte med automatik skulle passa i läraryrket på grund av hög begåvning.

Som jag ser det är det läraryrket i sig själv som skall värderas och ges hög lön, inte för att locka de som vill ha lön för mödan, för vilka av de nu utövande lärarna vill inte ha det, utan för att det är yrket i sig som skall värdesättas.

Jag ser inte läraryrket som ett kall, inte heller som att det behöver de verkliga begåvningarna som man uppenbarligen ser dem som väljer jurist eller läkarlinjen vara. Höga betyg visar på en viss begåvning, men en lärarstudent med ”medelmåttiga” betyg i gymnasiet kan mycket väl vara pedagogiskt begåvad. Men nu är det ju inte pedagogisk begåvning som mäts i ungdomskolan, utan ämneskunskaper och ofta på förhand given kunskap.

En lärare behöver ha ämneskunskaper, på vilken nivå den än verkar. Men det räcker inte långt om läraren inte har den pedagogiska kunskapen med sig i bagaget och kan omsätta teorin till konkret stoff som eleven kan bearbeta och göra till sitt eget. Men en lärare behöver också kunna analysera och tolka situationer, för att inte hennes egna föreställningar skall bli utslagsgivande.

I artikeln står också varför man väljer läraryrket – tidigare lärare kan inspirera, ämnet kan intressera och att arbeta med barn likaså. Detta känner jag igen efter mina egna möten med studenter. Men detta Varför brukar förändras under lärarutbildningens gång. Den frågan måste hållas levande under hela utbildningen.

Nåväl! Det finns en hel del att säga om det här.

Varför jag fortfarande är lärare beror på att det är så roligt att vara det? Att uppleva hur studenterna når insikter och kan se på något ur ett helt nytt perspektiv är roligt. Jag har ingen kallelse, vision eller mission. Och om jag har haft det, så har jag lämnat denna för länge sen. Det är ett yrke som borde ge mer i plånboken på vilken nivå man än arbetar som lärare. Så regeringen borde kraftigt höja lärarlönerna, inte för att få dem som anses vara de duktiga eller begåvade individerna till att välja det, utan för att läraryrket i sig självt förtjänar det.

DN debatt

Annonser

53 thoughts on “Man väljer inte läraryrket på grund av ”den höga lönen”

  1. Jan Lenander

    Jag hävdar att fallenhet för att tillägna sig kunskap är viktigt för att lära ut, att ledarskap och förmåga att motivera behövs som lärare och att det rent generellt är ett krävande yrke. Det är ett yrke dit vi behöver locka duktiga elever, inte ett yrke som får de som blir över. Nu är det förstås så att duktiga elever lockas av annat än lönen men det är också så att autonomi och hur andra grupper ser på yrket samvarierar med lönen. Det är inte lika roligt att vara lärare när omvärlden och eleverna behandlar en som en betjänt och min tid på skolan med de ”fina” eleverna som såg ner på han som bara var lärare gav inte alls lika mycket lyckokänslor över elevernas ökade insikter.

    McKinsey undersökning studerar detta noggrant och konstaterar att i de länder som lyckas så ligger lärarlönerna bra utan att vara de riktiga topplönerna och att då kan faktorer som autonomi och den härliga interaktionen med eleverna göra att vi får lärare som är duktiga.

    1. Monika Inläggets författare

      Hur man ser på detta beror naturligtvis på värderingar, men att försöka få upp lönerna för att få dem man ser som duktiga att söka läraryrket är ingen garanti att de blir duktiga i sitt yrke. Det är först när de har börjat och kommit en bit på väg som man kan, vilket jag undviker att göra, värdera någons duktighet eller fallenhet för läraryrket på det sätt som förs fram, dvs. ledaregenskaper, egenskaper öht.

      Jag menar att det är läraryrket i sig självt som skall värderas upp lönemässigt.

      Vad man kan uppfatta att du säger och även det som framkommer i debatten är att nuvarande lärare inte är duktiga och att det är därför som lönen är låg. Det håller jag naturligtvis inte med om.

      1. janlenander

        Jag anser att befintlig lärarkår består av duktiga lärare långt bättre än behandlingen av yrkeskåren ger skäl till. Det finns däremot en trend mot lägre kompetens hos lärarkåren som vi behöver motverka bland annat med höjda löner och förbättrade arbetsvillkor.

        Jag ser inte varför du gör distinktionen mellan att locka individer med hög lön och att uppvärdera yrket lönemässigt utan uppfattade dig som att du argumenterade för att det inte vore bra att höja lärarlönerna.

      2. Monika Inläggets författare

        Lönerna skall höjas rejält anser jag … men av det jag ser som rätt anledning. Jag har t.ex. högre utbildning inom mitt område än vad en läkare har inom sitt, men jag har nog bara hälften så mycket betalt. Och så vitt jag vet har inte läkaryrket värderats efter graden av duktighet hos läkarna, utan för att yrket i sig självt varit och är fortfarande högt värderat.

        Det är samma syn jag vill ha gällande läraryrket.

  2. Jan Lenander

    Ditt resonemang ovan borde kunna användas på forskare och lärarutbildare också för visst vill vi ha sådana som brinner för sitt yrke och tycker att det är det roligaste som finns. De har inte högre studieskulder än vanliga lärare så de borde inte ha högre löner.

    1. Bombadill

      Problemet är väl att skolforskare inte är tillräckligt duktiga och att deras löner borde höjas så vi kunde locka dit de med riktigt hög begåvning.

      1. Monika Inläggets författare

        Det krävs redan riktigt hög begåvning för att bli skolforskare. Frågan är då vilken typ av riktigt hög begåvning som du efterlyser.

      2. Bombadill

        Det skulle nog behövas skolforskare av nobelpristagarklass men det har jag inte stött på någonstans i hela världen.

        Det känns som att skolforskningen oftast ska tänka kring nya saker istället för att tänka nytt kring det som är viktigt.

        Det känns som att den här diskussionen bara luddar till det självklara behovet av att förbättra lärares arbetsvillkor om vi ska öka skickligheten

      3. Monika Inläggets författare

        Haha, jag då kan vi släppa den diskussionen om skolforskare skall vara i nobelpristagarklass och dessa uppenbarligen inte finns någonstans. Det är kanske ett fullständigt orimligt krav.

        Men det skulle vara intressant om du utvecklar vad en potentiell nobelpristagare skolforskaren skall åstadkomma för att skolan och undervisningen skall bli som du anser att den skall vara.

        Vad är det som är viktigt?

        Den sista meningen får du förklara för mig … vilken diskussion och vad menar du med ordet ”luddar”.

        Självklart skall lärares arbetsvillkor förbättras om vi skall öka skickligheten … det räcker inte med att bara öka skickligheten … om inte läraren har möjlighet att få användning för den.

      4. Bombadill

        Svensk skolforskning borde kräva att få hjälp med att rekrytera riktigt stora begåvningar.

        I stort sett alla lärare stöter på utmaningar där deras skicklighet inte räcker till. Vi använder och kan använda vår skicklighet, detta är inget problem.

      5. Monika Inläggets författare

        Det här blir snart en rundgång …:-)

        Vet du Bombadill – när jag gick på komvux för många år sen var jag mycket kritisk till vissa lärare men främst till undervisningsupplägget.

        En kollega till mig sa, för jag jobbade samtidigt – Men gör något själv – utbilda dig först och försök sen att ändra på det du anser vara fel. Du når ingenstans genom att kräva av andra men inte göra något själv.

        Det blev en ögonöppnare för mig …

        Min fråga är därför – om du nu vet vad som krävs – varför blir du inte skolforskare själv. Jag tror att dina kunskaper skulle vara till stor nytta.

    2. Monika Inläggets författare

      Om lärarutbildare har högre löner än vanliga lärare beror det säkerligen på att det är yrket i sig som värderas, inte huruvida de har högre studieskulder eller inte. För det skulle betyda att den lärarutbildare som inte har några studieskulder alls skulle få lägre lön just därför.

      Om skolforskare inte är tillräckligt duktiga har jag ingen uppfattning om – för vad och för vem är de inte det?

    3. janlenander

      Jag raljerar lite kring en total utslätning av löner då jag tycker du har fel när du tror att de duktigaste pedagogerna skulle finnas bland de potentiella lärarstudenter som inte bryr sig om lönen.

      Skolforskningen har tyvärr lockat till sig en betydligt mindre andel av de riktigt begåvade studenterna än en hel del annan forskning. Det tycker jag är ytterst problematiskt och då löner och anställningsvillkor spelar roll för begåvningarnas val av område så tycker jag att det borde pumpas in mer pengar i skolforskningen specialdesignat för att locka till sig spetsförmågor. Tänk om det kunde bli ett inflöde av de yppersta begåvningarna inom statistik och andra sorters utvärderingar.

      Tänk om vi kunde få lite mer forskning av Ferenc Marton klass, det är verkligen väldigt lite av dagens svenska skolforskning som kan mäta sig med hans. Det är obehagligt stora delar av skolfrågorna även globalt som saknar riktigt stringenta undersökningar.

      1. Monika Inläggets författare

        Jag problematiserar och har inte någonstans skrivit att det bara är dem som inte bryr sig om lönen som är duktigast. Alla bryr sig om vilken lön de får. Men det är inte säkert att någon är sämre eller mindre duktig för att de inte väljer bort läraryrket på grund av lönen. Lika lite som att välja yrke efter lönen har något med duktig att göra. Visst kan det ha, men jag kan inte se ens ett möjligt orsakssamband.

        Det är en viss skillnad.

      2. Monika Inläggets författare

        Jag är också för Marton … när jag skrev min avhandling utgick jag från hans tänkande, om än i modifierad form.

  3. Bombadill

    Det finns mycket som pekar på att studiebegåvning har korrelation med andra färdigheter som exempelvis pedagogisk förmåga. Lön kommer då visst ha en tydlig inverkan.

    För de duktigaste eleverna är lärares ämneskompetens redan för låg och dessutom är det inte speciellt motiverande för dem att möta en lärare med mycket lägre kapacitet. Elever klagar redan kraftfullt på detta men du kanske ser lösningen som det fria skolvalet och homogena grupper. För mig är det ett skräckscenario men ett som jag blir klart oroad för när jag läser ditt inlägg.

    1. Monika Inläggets författare

      Bombadill
      Som jag uppfattar din kommentar talar du mest om att lärarnas ämneskompetens inte räcker till för de som du ser vara de duktigaste eleverna. Det betyder inte att lärare i allmänhet inte skulle vara duktiga, men de räcker inte till för den gruppen.

      Som jag ser det, kan det också ha att göra med hur Sverige under många år organiserat undervisningen på ett sätt som innebär att elever blir begränsade, som jag ser det. Stadietänkandet, dvs. att alla som är t.ex. 10 år gamla skall gå i samma årskurs kan vara en orsak. Elever som redan kan innehållet i en årskurs skulle kunna flytta över till nästa årskurs. Men begränsningarna kan också gälla tänkandet hos eleverna. Elever som inte når upp till målen kan ha ett tänkande som inte stimuleras i tillräckligt hög grad vid den typ av prov mm. som förekommer.

      Frågan är om inte kursplanerna stökar till det också … målen sätts upp efter årskurser.

      Lpo94 ger utrymme för att även dem som ligger före får den stimulans de behöver för att gå vidare, utan att behöva byta årskurs.

      Men jag tror inte att allt löser sig genom att endast rekrytera lärare med en viss typ av duktighet. Jag tror det behövs förändringar inom många områden som har att göra med skolan.

    2. Monika Inläggets författare

      ”…men du kanske ser lösningen som det fria skolvalet och homogena grupper.”

      Absolut inte!

  4. janlenander

    Ramfaktorteorin pekar på vad som begränsar valet av undervisningsformer men det är faktiskt så att ramfaktorerna också är en möjliggörare för bedrivande av undervisning. Det är lite chockerande för mig att svensk skolforskning inte kommit längre med att undersöka den aspekten. Som forskningsläget är nu känns det rent felaktigt att hänvisa till alternativa strukturer som något som skulle förbättra för skolan. De flesta försök som gjorts har istället haft motsatt resultat med färre elever som tillägnar sig rätt kunskap.

    Jag argumenterar för behovet av tillräckligt kompetenta lärare utifrån befintlig skolstruktur men det finns faktiskt inte något som pekar på att inte samma behov föreligger för det flesta andra strukturer. En starkare segregering av eleverna kan dock säkert vara en variant på att hantera att stora delar av lärarkåren har för låg ämneskompetens för att möta duktiga elever. Det fria skolvalet kan nog vara något som gör att det är så den sjunkande ämneskompetensen tas om hand. Detta blir alltmer troligt men av flera skäl känns det inte eftersträvansvärt.

    1. Monika Inläggets författare

      Jag vill bara peka på att det kanske inte alls bara handlar om lärarna. Men har vi prövat att ta bort stadierna och låta eleverna byta årskurs i den utsträckningen att vi kan säga att det inte fungerar utan snarare sänker kunskapsnivån och lärandet. Jag lägger endast fram alternativ för att på så sätt försöka att minska fokuset på en enda grupp – lärarna.

      Ramfaktorteorin kan förstås på annat sätt än vad som företrädarna för dem har kommit fram till. Att känna till den som lärare innebär att man på ett helt annat sätt kan förstå varför målen inte uppnås eller varför en undervisning inte fungerar hur välplanerad den än är. Därför har jag med denna ramfaktorteori i mina föreläsningar med mina studenter. Intressant är också att det är det inlägg på min blogg som haft flest besökare sen jag publicerade det. Intresset för ramfaktorer finns alltså.

      Men det betyder inte att man kan luta sig tillbaka och säga – det beror på ramfaktorerna.

      Men en lärare kan ha hög kompetens utan att klara målen om ramfaktorerna fullständigt omöjliggör ett uppnående av dem.

      Ja, och de flesta argumenterar utifrån befintlig struktur, medan jag argumenterar för att titta på hur det skulle kunna struktureras på annat sätt.

  5. janlenander

    Ramfaktorteorin och tankar kring att bryta upp åldersintegreringen ledde fram till ett flertal försök med åldersblandade klasser. Tyvärr var erfarenheterna av dessa försök inte upplyftande utan många föräldrar jag har mött refererar till det som en dålig period under elevens skoltid. Det finns ett flertal friskolor som experimenterar med coaching och undervisningsformer men jag tycker de flesta flyter över mot mer traditionella metoder efter ett tag. Programmerad undervisning, PBS, studiematerial med valfrihet etc. listan med alternativa undervisningsmetoder som provats och i huvudsak lämnat bitter eftersmak kan göras ganska lång.

    Det känns som att alla alternativen lyft bort fokuset från att göra förbättringar och vidareutveckla den erfarenhetsbaserade undervisningen som vi använder i skolan nu. Kraven på att göra förbättringar på riktiga grunder har växt pga detta och gjort att vi lärare blir ytterst klämda. Det är dags att förbättra istället för att revolutionera.

    Jag tycker att ni inom skolforskning borde börja ägna er mer åt den vanliga undervisningen istället för att strula till frågorna med mängder av alternativ och oprövade tankar.

    1. Monika Inläggets författare

      Jag är inte skolforskare och talar om skolans organisation mm som alternativ. Och om jag har oprövade tankar som jag lägger ut på min blogg är inget som på något sätt påverkar för er ute på skolorna. Jag är inte i den beslutfattande positionen.

      1. Jan Lenander

        Jag blir djupt oroad av det jag anar kring skolforskares utgångspunkter och deras bild av omvärlden men inser att du inte kan ge mer ledtrådar till hur de resonerar.

    2. Monika Inläggets författare

      Jag är inte skolforskare och eftersom du inte specificerar vilka du menar, kan jag inte svara på det. Och hur de resonerar … är det verkligen en genuin fråga du ställer. Du har väl bilden klar för dig redan, eller hur?

      Jag tror att de bästa svaren får du om du frågar dem direkt.

      1. Jan Lenander

        Jag har ingen bild klar utan är bara oroad över skolforskningens usla resultat för skolans verksamhet. Kring detta är jag väldigt sökande om vad som är orsakerna. jag håller förstås på att förbereda mig för att försöka få fram svaren från några ledande skolforskare men är rädd för att mötas av dimridåer. Jag kommer ju med en kritisk attityd till det som de ägnar sig åt.

      2. Monika Inläggets författare

        Kanske de inte anser att de är usla. Kanske de inte anser att de är bra heller. Kanske de förhåller sig neutrala.

      3. Jan Lenander

        Jag tänker förstås bara på det praktiskt tillämpbara som jag kan se och värdera. Där känns det ganska enkelt att säga att resultaten är usla. Har du något exempel mer än Ferenc Martons tankar på någon svensk skolforskning som verkligen har varit till stor hjälp för skolans vardagliga arbete?

      4. janlenander

        Jag tycker om det mesta av Grosins tankar men ser det som att det mesta av det han kommer med handlar om att använda metoder från andra områden även i skolans värld. Då blir inte forskningen lika nyskapande. Marton börjar vända på begreppen för att förändra våra synsätt. Marton har inte samma klass som Einstein men ändå med likheter i vad han åstadkommmer som gör hans insatser så banbrytande.

      5. Monika Inläggets författare

        Kanske du har rätt i det, men det jag gillade och fortfarande gör med hans forskning är att det är skolans ansvar att få eleverna att lära sig och må bra oavsett bakgrund. Och att man fokuserar på det som fungerar istället för att fokusera på bristerna och fundera på hur man kan få bort det.

        Det stämmer till stor del med min egen personliga syn, att försöka fokusera på det som elever och studenter kan och utveckla och fördjupa det istället för att fokusera på bristerna.

        Ett av problemen som jag ser det, är att vi har ett utbrett bristtänkande i vårt land. Det är ideal som styr som de flesta av oss inte kan leva upp till.

  6. janlenander

    Det är viktigt att inse att trots att betyg och studieframgångar inte garanterar andra sorters egenskaper så prognosticerar de bättre än mycket annat vilka som kommer bli duktiga pedagoger. Det är viktigt att inse att även om det kan finnas alternativa undervisningsmetoder som gör att bara vissa lärare behöver den höga ämneskompetensen så kommer vi inom all förutsebar framtid ändå behöva se till att vi har fler med högre ämneskompetens än vi har idag. Det är viktigt att inse att även om det finns andra faktorer än lönerna som påverkar vilka som rekryteras till läraryrket så finns det så mycket som samvarierar med lönen så att vill samhället ha duktigare lärare så är lönen ett viktig redskap och den behöver höjas.

    Jag hänvisar till min newsmill-artikel Öka lärarskickligheten, men hur? som utreder denna fråga på djupet och uppmanar dig att vara ytterst försiktig med alla funderingar som kan användas av exempelvis SKL för att fortsätta att sänka lärarlöner. Försämrade arbetsvillkor för lärarna kommer garanterat få mycket obehagliga konsekvenser för eleverna och Sveriges framtid.

    1. Monika Inläggets författare

      Absolut Jan Lenander, om samhället vill ha duktiga lärare.. men vad är duktig. Vi har ju olika uppfattningar om detta. Vems uppfattning om duktighet skall vi utgå från, din, min, Björklunds eller … ja vem eller vilkas.

      Skall min uppfattning om duktighet påverka mig i min verksamhet – skall jag värdera mina studenter efter min syn på duktighet eller är det annat som jag skall fokusera på. I mitt uppdrag står inget om att någon skall bli duktig. Och om det nu skulle stå, vilket det inte gör, vem skall bestämma duktigheten och borde jag inte få veta vilken definition jag skall följa. Om inte, så blir det mitt värderande som blir styrande.

      1. Jan Lenander

        Jag tycker faktiskt utbildningsministern och regeringen har mandat att bestämma vad de lägger in i duktiga lärare. Det känns för mig som att Björklund varit ganska tydlig med att en riktigt duktig lärare kan hjälpa fram de som ska få nobelpris och på andra sätt se till att Sverige är världsledande inom läkemedel, IT osv. Han talar också om att alla ska få hjälp att hitta ett yrke och ge sitt bästa möjliga bidrag till ett framtida samhälle.

        Du kanske inte tycker att det är lika tydligt som jag men då poängterar jag att skolvärlden har ett ansvar för att förstå vart politikerna syftar och omvandla det till skolverklighet.

      2. Monika Inläggets författare

        ”…att en riktigt duktig lärare kan hjälpa fram de som ska få nobelpris och på andra sätt se till att Sverige är världsledande inom läkemedel, IT osv”

        Okey, men vad skall läraren kunna för att göra det? Vad ingår i ”riktigt duktig”.

        Men är inte lärare som får en elev som inte når målen att nå dem lika duktig. Är inte lärare som möjliggör ett lärande även om eleverna inte får nobelpris när de har nått den åldern också duktiga lärare.

        Spalta upp vad som krävs för ALLA lärare i Sverige och hur lärarutbildningen skall organiseras så att vissa elever kan få nobelpris?

      3. Jan Lenander

        En lärare som får elever att nå målen för exempelvis G är också duktig men vi måste ha en lärarkår som är tillräckligt skickliga för att möta alla elever. Att utmana och stötta blivande nobelpristagare kräver mycket högre ämneskompetens än att hjälpa elever till ett G. De lärare som ska klara det måste själva vara ganska begåvade.

        Ifall de flesta lärare är någorlunda begåvade har vi möjlighet att använda heterogena grupper men ifall andelen blir för liten måste det lilla fåtalet tillräckligt kunniga lärare ägna sig enbart åt elever som är duktiga.

      4. Monika Inläggets författare

        Som jag ser det, kan det behövas lika stor kompetens att få någon att nå målen som att få någon att utveckla sina förmågor till mer än att nå målen.

        ”De lärare som ska klara det måste själva vara ganska begåvade.”

        Men vilken typ av begåvning! Du behöver inte ha så höga betyg som det krävs för att komma in på läkarlinjen för att ha den typen av begåvning som innebär att kunna se potential hos andra.

      5. Jan Lenander

        Det gäller mer än att se potentialen hos riktigt begåvade elever, det gäller att ha djupa ämneskunskaper och kreativitet nog för att ge dem tillräckliga utmaningar och vägledning. Begåvade elever behöver hjälp av någon mer erfaren om området för att hitta de effektivaste vägarna.

      6. Jan Lenander

        Betyg är bara ett prognosinstrument för i vilka mån man är bra på relaterade områden men det ger en mycket bättre prognos än att inte ha något hjälpmedel alls.

      7. Monika Inläggets författare

        Det beror på!

        Höga betyg betyder inte nödvändigtvis att man har djupa ämneskunskaper och kreativitet, men kan göra det. Men det är ingen garanti. Det är när någon påbörjat en utbildning och gått ett tag som man kan börja se potentialen.

        Sen kan man ju fråga sig om någon lärare hur duktig h*n än är i ämnet, har möjlighet att kunna se potentialen – Nobelpristagare hos någon elev eller student.

        Nobelpristagare är ju forskare, och därför måste lärarna minst ha doktorsexamen i ämnet.

      8. Jan Lenander

        Vi måste börja odla de som har bra potential att bli lärare och skapa en situation så att vi kan ha ett överintag av elever lärarhögskolorna. Då kan vi också få bort de som inte kommer att passa som lärare eller se till att de får läraruppdrag som matchar en lägre förmåga.

      9. Monika Inläggets författare

        Jovisst, men problemet är väl hur vi skall komma fram till vem som har en ”bra” potential … Sen tror jag inte att ”fri antagning” är enbart av ondo. Man kan få in dem som inte lyckats i det skolsystem som råder, men som absolut inte för den skull saknar begåvning. Den skola vi har idag och har haft passar inte alla och får inte fram deras potential.

        Det talas mycket om att vi skall få in ”duktiga” människor i lärarutbildningen efter ett visst mått. De som kommer in på läkar- och juristutbildningarna beskrivs utan problematisering som duktiga. Då får vi inte glömma bort dem som är minst lika duktiga men kanske på ett annat sätt, som kommer bli utestängda, därför att de inte har de höga betyg som krävs för att komma in.

        Vem som passar som lärare är inte så enkelt att förutsäga. Men ett sätt är att under första terminen ha ett par månaders praktik. Det kan ge en del information för inte bara lärarutbildningen utan även för de som söker sig in.

    2. Monika Inläggets författare

      ” …och uppmanar dig att vara ytterst försiktig med alla funderingar som kan användas av exempelvis SKL för att fortsätta att sänka lärarlöner.”

      SKL lär inte ta mina funderingar på allvar om de ens når dem. Och vilka är mina funderingar … att läraryrket i sig självt skall uppvärderas, att de elever som ligger före skall få möjlighet att börja i en högre årskurs. Att man kanske skulle rucka på stadietillhörigheten.

      På vilket sätt skulle detta försämra lärarnas löner?

      1. Jan Lenander

        Det finns mycket i din argumentation som handlar om alternativa undervisningsformer och alternativa motivationsfakorer istället för att höja lönerna och locka till sig duktiga lärare.

        Jag tar dock gärna utgångspunkt i det positiva och ber dig utveckla hur du tror att läraryrket i sig ska uppvärderas.

  7. Monika Inläggets författare

    Men Jan Lenander, jag har på flera ställen skrivit att lönerna skall höjas rejält på grund av läraryrket i sig självt. Storleken på lönerna skall inte bero på om man anser lärarna är duktiga eller inte. Då sätts lönerna godtyckligt efter vilka som bestämmer över dem och deras värderande av vad duktig är. Självklart är jag inte emot att löner sätts individuellt.

    Men det är läraryrket som måste uppvärderas. Då höjs ju lönerna med automatik.

    Jag tror inte att man automatiskt skulle ha blivit en ”duktig” lärare för att man kommer in på läkar- eller juristlinjen.

    1. Jan Lenander

      Ja, nu inser jag din poäng tror jag. Vi ska höja alla lärares löner för att lyfta yrkeskåren som helhet och yrkets värde. Din distinktion handlar egentligen om en önskan om att komma bort från individuella lönesättningar och subjektiva värderingar av duktighet och att komma bort från tillfälliga politiska värderingar kring vilka som är duktiga. Detta ger lärare mer autonomi och höjer läraryrkets status. Har jag förstått rätt?

      Jag ska fundera lite kring hur realistiska sådan tankegångar är?

      1. Jan Lenander

        Din tankegång var ytterst lockande men jag känner efter lite eftertanke att den tyvärr är orealistisk. Politikerna kommer oavsett politisk färg vilja påverka vad lärare blir duktiga på för något. I ett demokratiskt samhälle måste vi acceptera att politikernas vilja ska få styra oss.

      2. Monika Inläggets författare

        Men nog kan vi väl kunna begära att de har kunskap i pedagogik och vet vad det innebär att vara lärare. För om man har det på tillräckligt hög nivå, så vet man att det just nu råder ”de enkla lösningarnas politik”.

      3. Jan Lenander

        Nej det kan vi inte begära!

        Vi är inte ens överens pedagoger emellan om att vi nu har ”de enkla lösningarnas politik”. Jag menar att Perssons sopa under mattan och skylla på lärarna politik var ”de enkla lösningarnas politik”. Jag känner att Mikael Damberg nog kan tänka sig att fortsätta mycket på samma väg som Björklund även om han förstås måste hitta ett retoriskt grepp för att hävda att han gör något annorlunda.

    2. Monika Inläggets författare

      Det är väl helt okey att inte vara överens om det. Det är ju alltid något vi kan bli ense om. 🙂

  8. Monika Inläggets författare

    ”Jag tar dock gärna utgångspunkt i det positiva och ber dig utveckla hur du tror att läraryrket i sig ska uppvärderas.”

    I korthet genom att de som bestämmer faktiskt vet vad som krävs av en lärare och att utbildningspolitiker och andra beslutsfattare själva är lärare och pedagogiskt utbildade. Då tror jag mycket av den traditionella bilden av läraren som värderas efter mänskliga egenskaper försvinner och att man faktiskt fokuserar på vad lärare verkligen gör.

    En annan sak är ju att lärarna själva står upp för det dom kan och inte låter sig svepas med av denna negativa trend om att de inget kan och att det behövs duktiga lärare, som om de redan inte finns.

    På vilket sätt skall man vara duktig för att klara av läraryrket i dagens läge?

    1. Jan Lenander

      Dit vill jag också! Själva grundtanken med mitt bloggande är att formulera mig kring vad som gör en lärare till en duktig lärare. Ett sätt för oss att stå upp för vad vi kan och konsekvenserna av förändringar i vårt uppdrag.

      Det är tufft att stå upp för läraryrket för det har blåst motvind i över 20 år.

      Gedigen kunskap, variation, ledarskap och elevrelationer är mitt förslag på vad som utmärker en duktig lärare i dagens läge.

  9. Ping: Högre lön, bättre lärare? « ©lektorio …tycker till!

Kommentarer inaktiverade.