Vi skall ha en kompetent och engagerad lärarkår och locka de bästa?

Vad är det som sägs egentligen av skolpolitiker i Stockholm?

Ingen annan faktor är så viktig för skolans kvalitet som en kompetent och engagerad lärarkår. Att locka de bästa studenterna till lärarutbildningen och läraryrket är av central betydelse för Sveriges framtid som kunskapsnation. (DN)

Säger man här att vi i Sverige inte har en kompetent och engagerad lärarkår och att det inte är de bästa studenterna som söker till lärarutbildningen?

En del av de punkter som de tagit fram kan man ha en del synpunkter på, eftersom de helt och fullt fokuserar på läraren. Man utgår från en rapport som säger att läraren har en avgörande betydelse. Självklart är det så. Men det finns andra faktorer som behöver åtgärdas för att läraren skall kunna vara lärare och inte syssla med annat som de inte har utbildning för att klara av att göra.

Men tillbaka till citatet …

Vad som är viktigt att ta i beaktande här är att vad som är kompetent, engagerat, de bästa och duktiga är beror på vilka värderingar man har. När man använder dessa värdeladdade ord blir man värderande. Och det är väl okey så länge man definierar vad man menar.

I och för sig kan jag utgå från innebörden i dessa sju punkter:

1. Vi slår fast att lönespridningen bland lärare och skolledare i Stockholm ska öka påtagligt utifrån gällande avtal. Kopplingen mellan uppnått resultat och löneutveckling måste bli tydligare och rektorerna ska ges fler verktyg för att bedöma den enskilde lärarens yrkesskicklighet. Lärande och kunskap ska stå i fokus och därför vill vi uppmuntra lärare som lyckas nå bra resultat eller lyckas lyfta elever kunskapsmässigt. Det är dock angeläget att utarbeta metoder som inte leder till betygsinflation.

Det är resultatet som skall ha betydelse för lönesättningen. Och man skall uppmuntra lärare som lyckas nå bra resultat. Men vad är då bra resultat? Här verkar man helt enkelt förutsätta att vi alla har exakt samma definition eller värderande om vad som är bra resultat. Och vad innebär att lyfta elever kunskapsmässigt. Efter vilken definition på kunskap. För med en annan värderingsgrund kan man ju faktiskt säga att eleverna redan i dag lyfts kunskapsmässigt. Lönen skall alltså sättas i relation till ett värderande, men vilket – höga resultat? Men är det säkert att höga resultat och kunskapslyft med automatik har ett samband.

2. Ett meriteringssystem införs för Stockholms bästa lärare. Genom att sätta ihop sin egen lärarportfolio, som kan tänkas innehålla CV, rekommendationer och andra meriter, kommer stadens lärare att kunna ansöka om att bli meriterade som utmärkta pedagoger. Det är en tydlig signal att denna person är värd att ge extra uppmärksamhet.

Det här är intressant med tanke på att man här inte längre talar om lärare utan också om utmärkta pedagoger. Och signalen att personen är värd att ge extra uppmärksamhet får mig att tänka på de guldstjärnor som delades ut till flitiga elever förr i tiden (kanske även idag?). Och återigen, vad är ”utmärkt”?

3. Vi kommer också att eftersträva metoder att uppmuntra rektorer som sätter differentierade lärarlöner. I rollen som skolledare ingår att känna till och värdera varje lärares prestation och sätta lön därefter. Lönespridning bland lärarna på en skola blir en viktig parameter i bedömningen av rektors lön. Det är en tänkbar väg för att öka incitamenten hos rektorerna att våga gynna duktiga lärare.

Om det är rektorn som skall sätta lönen är det viktigt att alla rektorer har pedagogisk utbildning, lärarerfarenhet och själv har en lärarexamen.

4. Nya karriärvägar skapas för lärare som är skickliga pedagoger. I dag är det näst intill omöjligt för lärare att nå större löneökningar eller göra karriär utan att ta på sig extra administrativa uppgifter eller bli rektor. Avsaknaden av utvecklingsmöjligheter avskräcker många högpresterande studenter från att söka sig till läraryrket. Det är en felprioritering att annat än pedagogisk skicklighet och framgång i undervisningen ska premieras. Lärarens roll som administratör måste vara underordnad. Vi fortsätter också arbetet med tjänster som utvecklingslärare, en karriärtjänst som bland annat syftar till att lyfta in och ta del av aktuell forskning i skolan. För vissa tjänster som utvecklingslärare kommer lektorstitel eller vitsord som särskilt skicklig lärare vara kvalifikationskrav.

Den här punkten ser jag vara ett grepp som kan få läraryrkets status att höjas, men återigen är frågan vad ”skickliga” pedagoger står för.

5. En ny karriärväg som lärarcoacher införs för pedagogiskt skickliga lärare. Lärarcoachernas uppdrag blir bland annat att coacha lärarkolleger och skolledare i det lokala skolutvecklingsarbetet. De ska sprida sin kunskap och hjälpa andra lärare att bli skickligare pedagoger.

Efter att ha följt coacherna i klass 9A är jag lite tveksam mot coaching då detta lätt kan bli – Gör som vi, för vi kan det här och det kan inte du? Jag vill hellre att de är mentorer som lyssnar och är ett stöd för läraren att ta fram det som kan få lärarrollen att harmoniera med personligheten. Modellinlärning som vi har gått ifrån skall vi väl inte få tillbaka, förhoppningsvis. Då det är enligt min erfarenhet svårt att göra som någon annan gör och samtidigt vara närvarande i undervisningssituationen eller i samtal med andra.

6. Vi fortsätter att satsa på möjligheten för lärare att genomgå forskarutbildning med ämnesdidaktisk inriktning. Det handlar såväl om att bidra till karriärmöjligheter, som att utveckla och sprida nya kunskaper om lärares dagliga arbete.

Ett förslag som jag kan ställa upp på.

7. Vi fortsätter arbetet med att stödja rektorerna att utveckla arbetsorganisationen på skolorna. Resurser ska användas utifrån lärarnas kompetens och elevernas behov. Flexibiliteten mellan läsåren och under läsåret behöver öka, liksom variationen mellan olika lärares arbetsuppgifter. Lärarna ska så långt som möjligt arbeta med undervisning och elever, inte med administration. Det är också dags att ifrågasätta arbetsorganisationer där alla aktivt förutsätts delta i alla förändringsprocesser.

Det här är också ett förslag jag ställer upp på, då detta kan få lärarna att få möjlighet att undervisa mer och administrera mindre. Kanske man också skulle kunna minska på utvärderingarna också.

Det jag ser som gemensamt är att man använder värderande ord och därför är det viktigt att alla får veta vad man menar med att en lärare är skicklig, vad bra och duktig är, samt vad kunskapslyft verkligen är. För om man inte klart och tydligt redovisar detta, kan det bli godtyckligt vilka som får högre lön, blir meriterade, får uppmärksam mm. Så, vad är man egentligen vill ha för typ av lärare och pedagoger. Och vilka är de bästa studenterna som de vill locka till sig.

Andra frågor är om vi verkligen vill att lärarna skall vara stöpta i samma form. Eleverna är det ju inte! Är det inte bra att ha lärare som har olika kompetenser och att dessa kompetenser värderas likvärdigt. En lärare som kanske inte kvalificerar sig till att bli doktorand, ändå kan anses vara en av de bästa och skickligaste på sitt område. Hur många lärare kan kvalificera sig till doktorandstudier? En lärare som kanske inte är ämnesexpert kan vara relationsexpert och att även detta kan ge högre lön. En lärare som får elever som får svårigheter i skolan och höjer sina resultat, dock inte till godkännande också kan ses vara en skicklig lärare och pedagog.

Eller står bra, skicklig, duktig mm. endast för lärare som kan höja resultaten utifrån en bestämd syn på vad kunskap är och speciellt vad kunskapslyft är?

Eftersom de inte preciserar detta , köper jag inte dessa sju punkter rakt av!

Jag vill helt enkelt veta mer och framför allt vilka konsekvenserna kan bli!

För en lärare som inte får sina elever nå höga resultat i form av betyg, kan vara den mest skickligaste pedagog man kan tänka sig. Det beror helt och hållet på hur man ser på det. Och vad man ser ha högt värde.

Vad är kvalitet?

Annonser