Ölöppnare, korkskruvar och fantastiska upptäckter

Jag har många gånger undrat varför trimmers, gräsklippare, traktorer och andra maskiner måste låta så fruktansvärt mycket i en så tekniskt utvecklad värld att vi har möjlighet att nå yttre rymden mm. Varför kan vi inte skapa en tystgående trimmer? Och i morse när jag satt och tittade på serien Vita huset och de skulle öppna två ölflaskor, kom jag att tänka på att i samma värld är det nästan omöjligt att få tag i en ölöppnare eller korkskruv när man behöver.

Varför är det som man ser lilla vardagliga livet, det som ger livskvalitet åt den enskilda människan så eftersatt. Och då kommer jag även in på det man anser vara viktigt inom utbildningsområdet och dess forskning. Här efterlyser man det stora, det världsomspännande. Vi skall bli bäst i världen. Min undran är naturligtvis, varför då? För av alla som går i skolan lär det bli få som når de höga matematiska höjderna i vilket fall. Inte för att det skulle kunna bli fler, utan för att det inte räcker med matematik. Det behövs en hel del kreativt tänkande också och det skapas genom andra ämnen och förmågor i kombination med matematiskt tänkande. Det visste man redan under den grekiska antiken!

Och det får mig lite att tänka på att man har tjusiga dyra gardiner som syns utifrån, men innanför dem möbler från Ikea. Lite av utanpåverk. Det ser bra ut, men är det egentligen så bra. Och nu ser jag inte ner på möbler från Ikea. Jag har bokhyllor från Ikea, men heller inga tjusiga dyra gardiner.

Av den pedagogiska forskningen efterlyser man fantastiska upptäcker, stort innehåll mm., men bakom denna kritik mot att avhandlingar egentligen inte har något av värde, ligger en önskan av att forskningen skall ge vad praktiken vill ha. Men skall forskningen ge de resultat man vill ha för att passa in i ens egen världsbild eller vara något som öppnar våra ögon. Skall forskare och för all del lärare vara verktyg för att uppnå ett speciellt samhälle, eller skall de vara de som förnyar och förändrar det, genom att de inte är fast förankrade i det etablerade.

Numera går vi mer åt att allt skall vara lika och på ett visst sätt. Vi har matriser, mallar, regler för formalia och språklig korrekthet. Allt mindre lämnas till det kreativa skapandet, som inte kan uppnås inom det som regleras i absurdum, som jag ser det. Vi kan helt enkelt inte mäta allt, men det verkar bli allt vanligare att det är något som skall göras. Inte heller kan allt tänkande bedömas efter matriser. Hur kan man placera in kriterierna för Mästerligt i en matris om allt tidigare måste kunna mätas. Och hur kan Mästerligt uppstå i en mall. Det faller på sin egen orimlighet, eftersom mallen är utarbetad efter det vi vet, inte det som är möjligt att bli ett vetande.

Ofta skapas det stora resultaten ur misstagen, ur det oväntade och ur det som man inte vetat om från början. Om man följer en mall för tänkandet, stänger man in det.

Den fria tanken behöver luft och utan denna frihet uppstår inga fantastiska upptäckter. Låt bli alla mallar, matriser och regler, så kan vi när något är färdigt pröva om det håller. Men varför skall vi försöka pröva något innan det är producerat. Varför vill vi veta hur en text skall skrivas innan den har blivit skriven. Varför sätta rubriken först istället för sist?

Jag ser ett avsnitt ur serien Vita huset och två ölflaskor och börjar fundera på varför det är så svårt att hitta ölöppnare. En del skulle kalla det för nonsens. Trams och totalt ointressant. Frågan är om ett ämne som detta någonsin skulle bli en uppsats på universitetet? Men, man vet aldrig vad som kan komma ur en fundering av något så banalt i vetenskapliga sammanhang, men så essentiellt i vardagslivet när man inte hittar ölöppnaren och skall bjuda en speciell person på öl.

4 thoughts on “Ölöppnare, korkskruvar och fantastiska upptäckter

  1. Bertil Törestad

    Nej, Monica, det är nu forskningen inom t.ex. pedagogik är så välanpassad. Sällan något
    avbrott från gängse rutiner, upplevelser av ditt och datt.

    Den pedagogiska forskningen måste våga ifrågasätta omhuldade principer och gå i täten. Nu är man så upptagen av sig själv att det rentav skamligt.

    1. Monika Ringborg

      Nej, men jag säger nog både-och. Å ena sidan en fråga om hur den pedagogiska forskningen skall vara och ett ifrågasättande och å den andra sidan hur praktiken, även inom denna forskning och undervisning är på väg. Allt mer har det kommit in ett mall-tänkande. Uppsatser skall produceras i enlighet med en mall. Det är iofs inget specifikt för pedagogiken, men … det är ändå något som fått alltmer vikt.

  2. Bertil Törestad

    En pedagogisk forskare skulle nog, ställd inför ölöppnarproblemet, ställa sig frågan hur människor upplevde problemet att vara utan öppnare. Sju personer skulle djupintervjuas och efteråt skulle svaren behandlas med en invecklad innehållsanalys. Tre olika sätt att bemöta krisen skulle fastställas. Ingen skulle dock veta var ölöppnaren fanns.

Kommentarer inaktiverade.