Att handla etiskt och att moralisera

Vi upprörs då vi upptäcker att någon inte handlar etiskt. Det kan vara i olika former och i olika sammanhang. Men vi berörs alltid av det. Men det finns en skillnad på att bemöta detta oetiska handlande, dvs. vi kan moralisera över det eller vi kan hantera det på ett etiskt sätt. Ofta blir det ett moraliserande. Vi säger troligen att det är förfärligt, vi talar och diskuterar om personen i fråga oftast bakom ryggen, kallar denna för all sköns otidigheter. Och vi blir ense om att här måste vi göra något åt saken. Så här får det inte fortsätta. Om vi dessutom inte gillar personen, då finns inga alternativ.

Det är som om det finns något vår gemenskap som säger oss att det är helt okey att göra likadant som det vi dömer vara oetiskt. Ett exempel är om någon skvallrar på någon, speciellt om det är till någon som har möjlighet att förstöra för oss. Då skvallras det om den person som skvallrar och konsekvensen kan bli att vi förstör för den personen. Detta kallar jag för att vara moraliserande! Man upprörs över att en person riskerar förstöra för en annan, men man bryr sig inte om eller ser inte att man gör likadant själv.

Ett etiskt handlande är väl att helt enkelt ta kontakt med personen ifråga och ta upp det direkt. Kanske det inte är möjligt. Men hur skall vi då gå tillväga?

Etiskt handlande börjar nog hos oss själva, inte hos andra. Det finns alltid människor som handlar oetiskt, oss själva inberäknade från en tid till en annan. Men viktigt är nog att vi själva är medvetna om vårt eget oetiska handlande innan vi dömer ut någon annan. Speciellt om det handlar om skvaller. För risken finns att det vi ser är en återspegling av vårt eget oetiska handlande.

Moralisering är att försöka framställa sig själv eller sin egen grupp som moraliskt överlägsen någon annan.

Moralisering är ett sätt för individen att stärka sitt självförtroende och sin gruppidentitet, genom att göra skillnad på gott och ont och placera sig själv på den goda sidan. Moralisering är vanligt i politik och samhällsdebatt, men gränsen mellan moralisering och ärligt engagemang är svår att dra.

Ett annat exempel är när något görs för att tysta en annan person. Om det finns en uppfattning om att detta är förfärligt och att skulden ligger hos bara en enda person, och alla andra alternativa uppfattningar ifrågasätts finns risken att den som kommer med en alternativ uppfattning tillskrivs bakomliggande motiv eller att det som sägs är löjligt, obegripligt och helt fel.  Det är också ett sätt att tysta. Det är bara tillåtet att ha en enda uppfattning och det är den som har bestämts skall gälla.

Gränsen mellan etiskt handlande och moraliserande kan vara hårfin, men framför allt svår att upptäcka.

2 thoughts on “Att handla etiskt och att moralisera

  1. Bertil Törestad

    Från början emanerar orden etik och moral från ord som kännetecknar sakers normala tillstånd. Etik är egentligen läran om moraliskt handlande och ligger alltså högre upp i hierarkin av begrepp. Faran med moraliserande är att ju att det blandas samman med (till synes) rationella argument, som när politiker talar om orättvisa. Det finns nämligen åtminstone tre typer av rättvisa; att alla får lika belöning för att ha arbetat, att de som arbetat mest får mest belöning och att de som arbetat får just sina behov tillfredsställda.Om detta kan man diskutera sig blå under åberopandet av moraliska principer. Skolans värdegrund är ett desperat försök att få på pränt principer som möjligen alla är överens om under vissa bestämda omständigheter.
    Jag har själv sökt studera människors värderingar i centrala frågor och fann då en mycket stor spridning i dessa. Vår konsensus är till stor del en synvilla eller önskedröm.

Kommentarer inaktiverade.