Fritidspedagogyrket

I går skrev jag om Björklunds syn på att det inte behövs ämnesbehörighet för att sätta betyg, vilket förvånar mig. Ja, inte att han säger det, men att det kan sägas.

Tidigare har jag skrivit om ett upprop för fritidspedagogernas rättigheter att bli behandlade efter den utbildning de faktiskt har. De har sen år 2001 utbildats vid den nya lärarutbildningen tillsammans med andra kategorier lärare. Det är alltså förvånande att Björklund svarar som han gör.

En majoritet av de cirka 10 000 fritidspedagogerna utbildade sig före 2001 och saknar lärarexamen. Varför får inte de bli legitimerade?

— Det är lärare och förskollärare som legitimeras. I den nya lärarutbildningen finns en fritidspedagogisk inriktning. Tanken är att vi i framtiden inte ska ha personer som bara är fritidspedagoger.

Det man kan reagera över här är ordet ”bara” framför fritidspedagoger. Och man kan fråga sig om det inte räcker med att vara fritidspedagog. Frågan är om inte detta med examen även gäller förskollärare med en äldre examen före år 2001, vilket nästa fråga handlar om. Och när jag gick utbildningen framfördes att det var en lärarexamen vi fick. Och självklart, eftersom vi gick utbildningen på Högskolan för lärarutbildning i Stockholm (HLS).

Men förskollärarna som har en motsvarande utbildning från den tiden, blir legitimerade. Varför denna skillnad?

— De är lärare, fritidspedagogerna är inte lärare.

De har en likvärdig utbildning som förskollärare och får en lärarexamen. Så, vad menar Björklund? Är det hans egna åsikter som lyser igenom. Men oavsett vad han än anser personligen, så är de lärare. Och om jag skulle skilja på vilken lärarkategori av mina studenter har valt, skulle jag inte ha uppfylla mitt uppdrag.

Vem är ansvarig för verksamheten på fritidshemmet om där bara finns olegitimerade fritidspedagoger?

— Ytterst är rektor alltid ansvarig. Sedan är det en organisationsfråga.

Många fritidspedagoger tycker att det är orättvist och ologiskt att de inte får legitimation. Särskilt de med äldre examen är oroade. Vad har du för kommentar till det?

— Jag tycker att det är eftersträvansvärt att de som har en äldre fritidspedagogexamen vidareutbildar sig och läser in något eller några ämnen. Då blir de grundlärare. Vill man inte det och vill vara kvar i fritidspedagogrollen blir man inte legitimerad. Men vidareutbildar man sig ökar anställningsbarheten påtagligt.

Jag har en äldre fritidspedagogexamen och den går inte av för hackor. Den utgår från en aktivitetspedagogik som inte längre är möjlig att tillämpa med tanke på nedskärningarna gjorda av den borgerliga regeringen år 1991. Den vidareutbildning de som har den äldre examen på 2.5 år kanske skulle behöva är examensarbetet och en del andra kurser som har att göra med vetenskapligheten.

Lärarnas Nyheter rasar en del fritidspedagoger och det är förståeligt med tanke på att de gått i stort sätt samma utbildning som förskollärarna har gjort.

Fritidspedagogyrket är lika viktigt som vilket annat inom skolans värld. Tyvärr sattes den första spiken i kistan då man avskaffade de fristående fritidshemmen och integrerade yrket till skolan. Jag var emot det för 22 år sedan och är fortfarande emot det. Nu sätts den sista ??

Det är ett yrke som inte får försvinna … Det har sin speciella plats och karaktär. Lärande som sker på fritiden är minst lika viktigt som det som sker i skolan och i förskolan.

2 thoughts on “Fritidspedagogyrket

  1. Bertil Törestad

    Om lärande på fritiden ska bedömas som lärararbete bör även föräldrar få en lärarlegitimation. Lärande pågår överallt och påverkas inte mycket av att man är aktivt närvarande.

  2. Monika Inläggets författare

    Ja, om de utbildar sig på lärarutbildningen, absolut.
    Det är synd att så få känner till vilken utbildning fritidspedagoger har.

Kommentarer inaktiverade.