Regelbundna seminarier

Läser idag i Universitetsläraren, SULFs medlemstidning om några som arbetar inom lärarutbildningen har genomfört ett projekt om gemensam handledning. Kanske har det gått ett steg längre, eller rättare sagt, lyckats ett steg längre än jag själv, men jag började med grupphandledning redan i slutet av 90 talet.

Blir förvånad över att det verkar vara så vanligt att man har enskild handledning inom lärarutbildningen, att man ser det som nödvändigt att starta ett projekt om det. Hur hinner man handleda examensarbeten vid lärarutbildningen. Om det inte är så att man träffar studenterna tre gånger och inget mer än så. Men är det så! Och hur är det möjligt att endast träffa dem så sällan.

Läs mer här hur det gått tillväga!

Regelbundna seminarier …

Jag har som sagt, inte lyckats så väl som de har gjort, men min ambition har varit densamma. Men de har kunnat lära av varandra, höra att andra har samma funderingar och svårigheter, samt få tips och även kunna samarbeta om vissa saker. Det jag har lyckats med när det gäller att de skall läsa varandras arbeten, är att jag ofta brukar skapa ett för-opponeringsseminarium, till vilket de får läsa varandras arbeten och ge synpunkter. Min ambition är att ha ett seminarium i veckan och fram till opponeringen träffar jag dem ofta enskilt någon eller några gånger. Kan även hålla telefonkontakt med dem.

Ni som handleder enskilt, pröva grupphandledning!

15 thoughts on “Regelbundna seminarier

  1. Bertil Törestad

    Grupphandledning kan nog vara bra på sitt sätt. Men flera seminarier i grupp kan förhindra de enskilda studenterna att ordentligt jobba med de s j ä l v s t ä n d i g a arbeten som t.ex. c-uppsatser ska vara. Om man ser till lärarutbildningen så har resultaten hittills varit dåliga
    t.o.m. på modellskolan i Gränna. Jag är rädd för att man här t r o r att bara för att studenter lär känna och diskutera varandras arbeten så lär de sig någonting, oklart vad. Grupptänkandet måste bort på alla sätt kring dessa arbetet, där också en hel del uppsatser skrivs av två eller tre studenter, trots uppsatsernas påstådda självständighet.

  2. Monika Inläggets författare

    Forskning och skrivande av t.ex. doktorsavhandlingar kräver öppenhet och att andra har synpunkter på det man gör och hur skrivandet går till. Detta innebär inte att en doktorsavhandling skulle bli osjälvständig. Snarare kan den bli mer nyanserad därför att flera perspektiv kan komma in i den.

    Likadant är det med examensarbeten vid lärarutbildningen och C-uppsatser på andra program.

    Mina erfarenheter är inte att studenterna genom grupphandledning skulle producera sämre resultat. Speciellt inte, eftersom jag som handledare handleder/bedömer deras arbeten individuellt. Jag utgår från vad det är som de gör och hur de har närmat sig området. Om någon behöver enskild handledning får det naturligtvis det. Flexibilitet!

    Sen finns det en föreställning om att vi på lärarutbildningen är en samling dilettanter som ingenting förstår och att vi bara tror något som vi inte vet något om. Det är bara alla andra utom vi själva som vet hur det skall vara.

    Du skriver: Jag är rädd för att man här t r o r att bara för att studenter lär känna och diskutera varandras arbeten så lär de sig någonting, oklart vad.

    M

  3. Bertil Törestad

    Intressant att du verkar ställa nyansering mot självständighet. Vad nyanseringen skulle ge för resultat för t.ex. c-uppsatser är oklart.
    Du försöker prata bort att flera studenter ofta skriver de självständiga arbetena ihop. Detta gör oftast att man inte kan bedöma varje enskild students insats i et skrivna manuset. Den här traditionen ligger nära hyllandet av principer om grupparbete och hemskrivningar.
    Det finns också en myt som säger att man vet vid vilka tillfällen människor lär sig någonting, Detta har i sin mest extrema form lett till att man ansett att grupper som möts och diskuterar får sig till livs någon form av kollektiv kunskap, en ytterligt esoterisk tanke.
    Att det bara skulle finnas dilettanter på lärarutbildningarna får stå för dig. Jag har inte använt ordet.

  4. Monika Inläggets författare

    Jag försöker för det första inte prata bort någonting, eftersom jag inte behöver göra det. Och för det andra har jag aldrig skrivit att de skriver examensarbetena ihop. Är t.ex. emot att två studenter skriver examensarbeten tillsammans, även om de själva kan uppleva det som lärorikt.

    Det kanske är en myt om att man bara kan skriva självståndiga arbeten i total isolering, ungefär som man tror att alla dessa genier i historien gjort det och inte haft en hel del kontakter med andra. Utbyte av tankar är något som skapar ett nyanserat sätt att se på världen. Och det är även då man kan göra egna självständiga ställningstaganden.

    Nej, du har inte sagt det, men även denna senaste kommentarer är skrivet på ett sätt som att det verkar som om du tror att vi är dilettanter. Och att vi inte vet vad som är myt och verklighet.

    Vad det handlar om är, som jag tolkar dina kommentarer, att du har din uppfattning om hur något skall vara. Och jag har min uppfattning hur något skulle kunna vara.

    Varför inte i undervisningssalarna sätta skärmar mellan studenterna och hörlurar så vi slipper riskera att de får veta något om hur de andra tänker.🙂 och bara hör lärarnas röster.

    Skämt åsido!

    Hur tror du avhandlingsarbeten kommer till – i isolering?

  5. Monika Inläggets författare

    På SU har det varit en regel de senaste åren att studenterna inte får skriva tillsammans med någon. På LHS skrev många ihop, men då fanns som krav att det skulle skrivas in i texten vilka som gjort vad. Svårigheten var när de skrev allt tillsammans och genomförde insamlingen tillsammans att bedöma deras arbetsinsats individuellt. Ett skäl till varför jag är emot att de skriver ihop är för att, i en undersökning utförd av SU för en hel del år sen, kom det fram att de som skrivit ihop inte får möjlighet att komma in på t.ex. forskarutbildningen. Därför att det inte går att bedöma vem som gjort vad. Så även om vi handledare kan göra det, blir det svårare för examinatorer och för dem som sen skall avgöra en sökandens vetenskapliga förmåga.

    Det jag pratar om är inte grupparbeten, utan grupphandledning och det är två skilda saker.

  6. Bertil Törestad

    När högskoleverket gjorde en genomgång så var ca 65 % av c-uppsatserna på lärarutbildningen skrivna av mer än en författare. Detta på tal om självständighet. Sedan kan ju du vara emot den rådande praxisen så mycket du vill.
    Det är ju klart att folk kan ha olika uppfattningar. Är det något att utgjuta sig över?

    Lite defensivt börjar du sedan överdriva allting; att uppsatserna borde skapas i total isolering enligt mig, att jag ser er som dilettanter. Du måste hitta på egna ord för att beskriva vad jag sagt. Monika!

  7. Monika Inläggets författare

    Ja, men nu talar vi ju om en helt annan variant, inte om att de skall grupparbeta eller skriva ihop utan om regelbundna seminarier och grupphandledning. Du utgår från något som inte alls har att göra med inlägget som jag publicerade.

    Så du kanske skall hålla isär vad vi talar om, Bertil!🙂

  8. Bertil Törestad

    När två-tre studenter skriver en uppsats ihop blir detta en form av grupparbete.
    Inte förrän vt 2010 gick lärarutbildningen över till att uppsatser skulle vara skrivna enskilt av studenter. Det var en följd av att Lärarhögskolans osunda kultur slogs sönder genom uppgåendet i Stockholms universitetet.

    Intressant att du främst tänker på studenternas framtida möjligheter inom universitetes ram
    när du talar om uppsatsskrivande. Det främsta skälet till att uppsatser ska skrivas självständigt är att studenten ska lära sig att klara sig själv så långt som möjligt. Man gruppar sig som bekant inte igenom livet.

  9. Monika Inläggets författare

    Men grupphandledningen handlar inte om att de skriver en uppsats ihop!

    Nej. men samarbete och ömsesidigt utbyte är också något man behöver!

  10. Bertil Törestad

    Jag förstår mycket väl att grupphandledning inte innebär att studenterna skriver uppsatserna
    i grupp (även om de nästan gjorde det på den gamla trista LHS-tiden). Jag är ju inte dilettant.
    Jag har inte talat om att samarbete skulle vara förbjudet. Var får du alla ord ifrån?

    Regelbunda seminarier kan man väl ha men man ska inte tro att studenterna, när de är inne i sitt förhoppningsvist intensiva tänkande kring det egna självständiga arbetet, enbart är betjänta av att ta del av andras bekymmer och tankemödor. Lärandetillfället är kanske inte så väl valt, även om studenterna kanske har det lite trevligt.

  11. Monika Inläggets författare

    Nej, men då kan vi tala om grupphandledning och inte grupparbete. Studenterna brukar inte ha så trevligt under grupphandledning! Det är ingen social sammankomst! Det handlar heller inte om att det är vedermödor som de diskuterar.

    Den gamla trista LHS-tiden – var får DU allt ifrån?

  12. Bertil Törestad

    Oki, jag ger mig. För husfridens skull.

    Ja, i högsta grad var jag med. Jag skulle kunna berätta…men det gör jag inte här. Men om vi ses så ska du få höra spökhistorier som är sanna.

  13. Monika Inläggets författare

    Förstå mig rätt – Mycket var bra på LHS, dock kanske en del inte passade in i det nya som kom. Forskningsanknytningen var det sämre med, vilket vi fick kritik för. Inte pedagogiken. Men jag har gått vidare – var för sammanslagningen med SU och trivs mycket bättre nu när lärarutbildningen är inom SU än jag gjorde tidigare.

    Men om nuvarande lärarutbildning bedöms efter hur det var tidigare, kommer vi ju alltid få sitta fast i föreställningarnas LHS istället för att det finns en stor del vi stod för som vi inte skall förkasta, för att vi tror att det traditionella är det rätta!

  14. Bertil Törestad

    Nej, jobbade inte på LHS. Men hade mycket nära kontakt med institutioner där både personligt och yrkesmässigt. Många gamla stötar finns ju kvar – bl.a. flera ytterst tveksamma adjunkter.
    De här spökhistorierna skiljer sig på så sätt från andra liknande historier.
    Det är faktiskt givande att diskutera med dig. Du flyr inte motstånd. Det är många som gör.

Kommentarer inaktiverade.