Världens bästa skitskola

Vet inte vad jag skall ta upp från programmet Världens bästa skitskola, som sändes ikväll. Det var en hel del som jag har synpunkter på, men det är svårt att sortera ut allt. Några tankar kring varför kostnaderna blir 150 miljarder för alla dem som  inte klarar av skolan och hamnar i ett permanent utanförskap, inte kan ses som en signal att verkligen satsa på skolan, inte bara punktinsatser som att ge 60 miljoner till superpedagoger a la Klass 9A. Om man inte kan se andra värden, borde man kunna se den ekonomiska vinsten detta ger. Satsa här och nu, istället för att räkna kronor och ören.

I eftersnacket kom en hel del synpunkter som jag själv har, vilket innebär att jag för första gången kunde hålla med dem som eftersnackade. Rimligt är att det behövs fler vuxna i skolan, att normen i skolan bidrar till att de som inte lever upp till den, inte har någon chans, att det är vansinnigt att lägga ner etiska linjer till förmån för matematik mm. istället för att satsa på både-och mm. samt att det finns ett bristtänkande.

Jag förstår inte att fler prov kommer öka lärandet eller få dessa drop-outs som man kallar dem som hoppar av olika skäl, eller tvingas hoppa av, att utifrån sina förutsättningar finna en glädje i skolan. Inte heller förstår jag vitsen med de nationella proven. Det enda som allt den nuvarande utbildningspolitiken med dess åtgärder ökar är ju kontrollen, proven och därmed också ännu större svårigheter för dem som nu inte känner sig hemma i skolan. De skall ju genom ökade åtgärder in i samma normaliserade system, där alla tänker och skall kunna samma saker.

På en annan blogg var det en kommentatör som kom med följande liknelse:

Vår utbildningsminister har liknat skolan vid ett oljetankfartyg som tar tid att vända. Bilden är nog så målande och träffsäker. Att skolan är en oljetanker är ett bekymmer i sig är nog så problematiskt. Men de verkliga problemen hittar vi nog ombord.Fartygets befäl kommunicerar dåligt med sin besättning och yttervärlden. Han, kaptenen, har tappat kursen men vägrar inse det och än mer erkänna det. Tvärtom låter han meddela att han har full kontroll. Samtidigt som kaptenen lever i den bästa världar uppe på kommandobryggan så råder kaos på däck. Matroserna kämpar i vild förtvivlan med att försöka täppa till läckorna som uppstått överallt på fartyget alltmedan chefmaskinisten i fartygets djupa muller ler mjuggt åt eländet.

Och jag svarade:

Jo, skolan är trögföränderlig, men då skall man inte om jag skall använda samma liknelse, vända fartyget utan istället växla till en ny riktning. Bilden är målande och träffande vad gäller Björklund som illustrerar att han går tillbaka? Jag skulle hellre vilja använda liknelsen med att vi kontinuerligt kommer fram till nya vägskäl av Y-karaktär. Kanske har vi gjort det och då skulle ha valt en annan väg, istället för att vända tillbaka.

Vi vänder tillbaka till en tid då det enda som var tillåtet att lära sig var det som kunde mätas, då kontroller var vanliga och eleverna inte hade några val alls. Det finns också en tendens från en del utbildningspolitiker att genom skolan styra medborgarnas yrkesval redan från början. Man lägger ner utbildningar som inte anses leda till anställningsbarhet. En del anser att det är lärarens uppdrag att hjälpa elever att välja rätt. Min fråga blir om någon av oss har möjlighet att välja rätt åt någon annan som gäller ett helt liv. Och man satsar endast på de dom ser som STORA ämnen, som matematik, naturvetenskap, ekonomi mm.

Jag tror att det viktigaste är att byta ut fokuset på bristtänkandet, till ett fokus på det eleverna är bra på och bygga vidare på det. Istället för att åtgärda det man ser som brister och sänka självförtroendet på elever som lär sig på annat sätt än det man tror att alla lär sig på. Det finns en – Vi-vet-bättre-än-individen-själv- anda inom det här området, som jag tror är olycklig på både kort och lång sikt. Viktigt är att lyssna på vad individen själv säger och inte bara ha hört vad hon har sagt!

Intressant artikel på S.O.S av Lisa Bakhans kan ge ytterligare argument för den praktiska-etiska betydelsen.

  • Det pågår en nedmontering av kulturen i skolan. Kommunerna är inte intresserade, säger Lisa Backhans i den här artikeln.  Detta ointresse ska ses mot bakgrund av en långvarig politisk retorik. Redan på 90-talet var Jan Björklund på krigsstigen mot de praktiskt-estetiska ämnena, som han ansåg tog alldeles för mycket plats. Det måste bli mer skola i skolan var hans budskap: ”Borrmaskin och symaskin hör till livet utanför och bör stanna där!” Gäller det musik också? (red)

4 thoughts on “Världens bästa skitskola

  1. frekar06

    Monika.

    Precis som du så förstår inte jag heller hur man tänker sig att fler prov ska öka elevernas lärande. Den forskning vi har fått ta del av vid lärarutbildningen visar snarare som jag ser det på det raka motsatta, dvs. att fler prov och tester rentav kan vara dåligt för elevernas lärande.

    Till alla som läser denna kommentar vill jag önska en riktigt god jul och ett gott nytt år!

  2. Ping: Världens bästa skitskola och IT i skolan | Frekar06

  3. Ping: Har fått nog av Björklunds skola | Frekar06

Kommentarer inaktiverade.