Varför ha en betygsskala?

Jag påstår att vi alltid kommer ha en diskussion kring att en del inte har tillräckliga kunskaper och det kommer alltid finnas ett krav på att elever och studenter skall få så bra betyg som möjligt. Hur mycket vi än höjer kraven?

Varför har vi en betygsskala? Om alla skall nå det högsta betyget för att de skall anses ha tillräckligt goda kunskaper för att inte riskera att bli nervärderade eller inkompetensförklarade? Att nyexade lärare inte skall anses vara sämre lärare för att de inte fått det högsta betyget?

Ett godkänt betyg borde alltså vara helt okey! Tillräckliga kunskaper … något jag för egen del uppfattar som för lågt.

Kanske betygsskalan är till för oss lärare att utgå ifrån och se att här finns elever eller studenter på en alldeles för låg nivå. Men det vet vi ju inte förrän examinationen är gjord. Och då måste vi ju ge det betyget examinationen når upp till. Om vi skall ha en betygsskala i syfte att höja betygen, behöver vi ha två examinationer iaf på studentnivå – en förexamination och sen en slutexamination för varje ämne, moment och kurs.

Hur skall vi annars göra?

En lösning är att vi tar det som gäller för betyg A efter att vi höjt kraven betydligt och ett som gäller för F. Och att vi alla skall arbeta för att alla når betyg A. Då kommer vi bli världens bästa nation och världens bäst utbildade medborgare. Eller?

Blir betyg A något värt på en marknad om alla får det!

Frågan är därför om det är meningen att vi verkligen skall arbeta för att alla skall få de högsta betygen.

För min del handlar det om det uppnådda lärandet och inte främst bedömning av resultaten efter en betygsskala. Då blir ett A lika mycket värt oavsett hur många som har fått det. Och för min del tjänar alla i ett samhälle på att medborgarna har hög utbildning, men kanske främst hög bildning, vare sig det handlar om allmänbildning, självbildning eller allmänt bildningsgods.

Kanske vi helt enkelt skall se att betygen inte har med lärandet att göra, utan ett instrument som ger oss möjlighet att få de bästa medarbetarna på arbetsmarknaden. Kanske är det mål och medel som helt enkelt inte går ihop. Vi har mål att uppnå ett lärande och betygen har vi som medel för att sortera ut de bästa. Någonstans har det gått helt fel! Kanske vi behåller något eller tillfört något som inte har med varandra att göra – Egentligen!

9 thoughts on “Varför ha en betygsskala?

  1. Bertil Törestad

    Sikta mot stjärnorna, Monika! Jag gissar att du gjort det men blivit glad att du nått skogsbrynet.Meningen med betyg är att man ska få en information hur man ligger till i den grå massan.
    Du vill behålla den grå massan så långt som möjligt och bara dela upp den en (på lärarutbildningen) underkänd massa och en godkänd grå massa. Vi måste låta dem som utmärkt sig få veta det. Nej, betyg och prov ska inte ha med lärande att göra. Det är ett underligt nytt påfund att prov ska vara lärandetillfällen. De ska i grunden vara tillfällen där studenten visar upp om han/hon kan.
    Men man ska sikta mot stjärnorna.

  2. Monika Ringborg

    Nej, då kom inte mitt budskap fram? Nej, lösningen var att vi skall arbeta på att få alla upp till nivå A. Ingen skall ligga kvar på F.

    Blir betyg A något värt på en marknad om alla får det!

    Underförstått att alla skall få A.

    Tror du tolkar ibland det jag skriver efter att jag är lärarutbildare och din egen syn på lärarutbildningen.

  3. Bertil Törestad

    Jag tror att du är ute helt och cyklar här.
    Alla kan inte prestera långt långt över medelprestationen!

    Sluta med att säga att jag tolkar vad du säger! Så är det inte! Dumt som försvar.

    1. Monika Ringborg

      Och sluta med att säga att jag är ute och cyklar …🙂
      Så är det inte. Dumt som argument!

      Dessutom har jag bara sagt det två gånger. Men du relaterade till lärarutbildningen, som om det gäller där men ingen annanstans. Så helt ute och cyklar är jag inte, om jag tolkar det du skriver.

      Nej, alla kan nog inte det … så det kanske är all kritik mot att inte alla presterar lika bra, som jag vill få fram är orimlig. Det kanske är att de som nervärderar alla utom dem man ser som de bästa, jag vill få att börja fundera varför vi har betygsskalor. Eller skall vi säga att de som blir lärare skall ligga på B och A. Då blir det samma som det jag säger att alla skall få A.

      1. Bertil Törestad

        Blivande lärare måste få bättre ämneskunskaper.
        Didaktik får helt enkelt stå tillbaka för ämnet!

        Prov är till för att fastställa kunskaper. Så har alltid gjorts. Förr var det förhör inför professorn. Det tillhör
        traditionen att universitetet kontrollerar studenternas
        kunnighet. De substanslösa idéerna du står för är en laissez-faire-inställning till studenter och lärande; ett visst mått av fusk får man släppa igenom för lärandet är viktigt.
        Lärandet är inget mystiskt. All kunskap är minneskunskaper!
        ¨

      2. Monika Ringborg

        Bertil

        Jag har skrivit texten för att problematisera den kritik som förs och ställer det i relation till varför vi öht har en betygsskala.
        Se min kommentar längre ner!

        Jag ger inte uttryck helt och hållet för mina personliga åsikter, uppfattningar eller min inställning i det här inlägget.

        Gällande fusk har jag otaliga gånger sagt att det inte är acceptabelt. Men jag är inte så klar över att man kan förhindra det med salstentor, som enda examination i alla ämnen och områden.

        Nog om detta!

        All kunskap är minneskunskaper. Du menar att allt tänkande och all kunskap kommer utifrån och något man bara minns. Men vem kom med dem först? Någon eller några måste ju ha fått en snilleblixt. Är den också minneskunskap – från vad är det ett minne? Förklara gärna för mig, för jag förstår faktiskt inte.

    2. Monika Ringborg

      Hur skall man lösa det då … för finns det så många som har så goda ämneskunskaper som du efterlyser som kan bli lärare?

      Hur kommer vi ifrån att lärare liksom resten av befolkningen är på olika nivåer. Det måste alltså alltid finnas de som kan mindre och de som kan mer.

      Så, hur löser vi problemet med de sjunkande resultaten! Var finns den acceptabla punkten för vilket betyg en lärare skall ha efter lärarutbildningen. Om nu betyget verkligen motsvarar ämneskunnandet?

      1. Zvirre

        Jag säger bara en sak: Finland! Där har man lyckats med konststycket att ha höga spärrar för att komma in på lärarutbildningen, hög status hos läraryrket, goda skolresultat och kompetenta lärare. Man behöver alltså inte acceptera att det finns en del lärare som ”kan lite mindre”.
        I Sverige bör ingångskraven för lärarutbildning höjas, och godkänd-nivå i utbildningen skärpas. Om detta innebär att det blir lärarbrist – nå, kanske väcker det politikerna! För övrigt det är utmärkt och rättvisande att ha en fingradig betygsskala på högskolan. Men lägstanivån bör höjas.

  4. Monika Ringborg

    Jo, jag bedömer att betygskalan från A-F är den bästa och mest rättvisande hittills. Det bästa med den är att det inte är möjligt att använda den gamla på den nya, på så sätt att man kan se vilka betyg som motsvarar G eller A. Dessutom har E som jag ser det, som är godkänt betyg sänkts från G-nivån och A har höjts mot tidigare VG.

    Ja, lägstanivån bör höjas, frågan är då hur mycket? Upp till nuvarande D C B eller A. Inte så enkelt … Inom många ämnen på SU har vi ju i stort samma nivå på lägstanivån. Det räcker alltså inte bara med att höja nivån för dem som går på lärarutbildningen.

Kommentarer inaktiverade.