Särintressen eller enbart ologiskt tänkande

För det mesta gillar jag att försöka förstå hur andra tänker och tränga in i olika typer av tänkande, men ibland blir jag bara nervös och lätt irriterad då jag omöjligen kan förstå. Då tänkandet förefaller så ologiskt och bakvänt på något sätt. Jag försöker in i det längsta att tänka att det kan vara jag som inte håller med och att jag egentligen förstår, men inte vill göra det. Okey, nu till det jag har svårt att förstå gällande tänkandet kring en del saker inom utbildningsområdet.

1) För en del år sen kom det ut en undersökning om att 20% av eleverna i skolan vantrivdes. Vad gjorde man då, jo man gick in för att förändra allt efter dessa 20% med risken att istället skapa 80% som skulle vantrivas. För av dessa 100% var det ju 80% som trivdes såsom skolan var organiserad.

2) Man (politiker) menar att 13-14% av Sveriges befolkning inte klarar av teoretiska studier. Vad gjorde man då? Jo man sänkte kraven på yrkesutbildningsprogrammen och efterlyser att vissa av dem skall vara helt teorifria. Men man tänker inte alls på, som det verkar, att det är 96-97% som klarar teoretiska studier. Vart skall de ta vägen om de vill få ett praktiskt yrke men även teoretisk kunskap?

3) Man (politiker m.fl.) vill tillbaka till att ge endast saltentor eftersom man menar att hemskrivningar mm. uppmuntrar till fusk. Konsekvensen av detta kan bli inom vissa ämnen en kvalitetssänkning, då det inte är möjligt för de flesta att kunna böckerna utantill, så de vet exakt vilken sida de skall referera till. Och att en sådan studieteknik innebär ett intensivt pluggande inför tentan och att det mesta glöms bort efter en tid. Inom detta tänkande tar man inte beaktande att en hemskrivning är konstruerad på ett sätt att det är få som kan fuska, speciellt inte nu när det dessutom finns plagiatkontroller. Även här utgår man från ett fåtal och vill få till stånd en förändring, trots konsekvenserna. Varför ställer man inte frågan vilket som är värdefullast – att 95% lär sig mycket mer än att dessa lär sig mindre, men att bara 2% istället för 5% lyckas fuska på saltentorna.

4) Det förekommer generaliseringar utifrån enstaka exempel. Man hittar en eller två examensarbeten som inte borde ha blivit godkända eller man intervjuar två kritiska studenter om ett ämne, så ropar man efter förändring och åtgärder. Varför räknar man inte med dem som uttrycker sig positivt eller att majoriteten av examensarbeten nått godkänt.

Sen finns det en hel del utanför skolans områden, där det förekommer stora förändringar, som gör livet mycket svårare för majoriteten, på grund av ett fåtal. I vissa fall helt berättigat men i alltför många fall inte alls. Men det går jag inte på här och nu.

Men vad skall man göra då? För det är väl inte så att ”jag” tycker det är okey att fuska på tentorna eller att 13-14% av befolkningen inte klarar av sina gymnasiestudier eller att det är okey att 20% vantrivs i skolan? Nej naturligtvis inte, men det är ofta den respons jag får.

Om jag är snäll kan jag dra slutsatsen att det är särintressen från politikernas sida, dvs. att de bedriver partipolitik, och att dessa grupper får bli deras alibi för att en förändring skall kunna genomdrivas. Om jag är elak, kan jag dra slutsatsen att politikerna inte har en susning om hur det fungerar, dvs. att en hemskrivning inte är konstruerad som en saltenta. Mer om det i ett separat inlägg.  Men jag skall försöka hålla mig lite mitt emellan – politikerna har inte den utbildning som krävs för att se längre och att de tänker på kostnaderna på kort sikt.

Vad jag menar man skall göra är att fokusera på just de grupper det gäller. Hur skall vi skapa förutsättningar för de elever som till synes inte klarar av teoretiska studier på gymnasiet? Hur gör vi för att konstruera hemskrivningar så att det inte är möjligt att fuska i någon större utsträckning och hur gör vi för att ta reda på av vilka skäl som vissa uttrycker kritik och hur kan man förändra för just den gruppen. Kanske behöver vi öva upp förmågan till ett flexibelt tänkande kring dessa frågor.

PS! Varför tvingar man inte alla bilister att få in alkolås i sina bilar med tanke på att en del andra kör med alkohol i kroppen! DS!

8 thoughts on “Särintressen eller enbart ologiskt tänkande

  1. Fredrik Karlsson

    Jag håller med dig Monika helt och fullt. Detta resonemang har man också försökt föra kring online utbildning från kritikernas håll och menat att fusk är så mycket större där än på plats på högskolan, men de studier som tittat på detta visar att så inte alls är fallet. Fusket är på samma nivå online som offline här.

  2. Ping: Hemtentamen som examinationsform « Fredriks blogg

  3. Maths

    Man behöver väl inte några längre studier för att bli politiker. Och man klarar sig bra utan både teori och matematik, skulle jag tro. Kravet är helt enkelt att man måste kunna det politiska spelet.

    Jag delar din uppfattning att man (politikerna) gärna har sönder det som fungerar. Själv väntar jag fortfarande på de ”dynamisk effekter” som skattereformen 1990 skulle föra med sig. Eller varför inte lärarnas löner som skulle komma med kommunaliseringen.

    Det där med hemtentor är också intressant. Karin Bojs som skriver om vetenskap i DN, hade träffat en sovjetisk fysiker. Fysikkursen vid Moskvas universitet fick alla västeuropeiska motsvarigheter att framstå som enkla hobbykurser. Studierna var stenhårda. Man smällde i sig mängder med fakta och laborerade hela tiden. Allt sammantaget gjorde att studenterna fick som en intuitiv känsla för fysiken. Men på tentorna fick de ta med precis vad de ville för material, alla böcker om de så önskade. För tentan handlade ändå inte om fakta utan en förståelse för ämnet, dess objekt och förutsättningar.

    1. Monika Ringborg Inläggets författare

      Ja, det är sant, men de skulle behöva lite mer kunskap🙂
      När det gäller våra hemskrivningar är syftet att de skall visa förståelse, mm., inte endast att de har tagit till sig fakta. När det gäller t.ex. historien kan man veta mycket om den, dvs. när något hände och vad, utan att ha tillägnat sig en förståelse på vilket sätt detta hade och har betydelse än idag.

  4. Jan Lenander (@janlenander)

    Jag håller också med dig nästan 100% och blir helt förundrad över varför man vill förändra baserat på en liten grupps behov utan att ta reda på hur förändringen påverkar de andra. Det är rent skrämmande att gnället från 20% missnöjda får överhanden över 80% nöjda.

    Nu menar varken du eller jag att skolan ska sluta förändras men jag hävdar att det är dags att vi alltid utreder effekterna för alla elever när vi ska göra en förändring. Det finns mycket av beprövad erfarenhet som visar att alltför likformig examination kan göra att en hel grupp elever börjar fuska men att när variationen i examinationen ökar så blir fusk ett litet problem. Detta tycker jag är information som visar vägen till hur vi kan ta hänsyn till alla när vi utformar examination.

Kommentarer inaktiverade.