Vad menar Eclund?

När jag läser Annica Eclunds inlägg på SvD opinion blir jag förvirrad. Hon är riksdagsledamot för Kristdemokraterna och utbildad SO-lärare. Hela inlägget är genomgående mycket svårt att få grepp om. Det innehåller många värderande uttryck, som inte förklaras och som jag ser det, finns en viss inkonsekvens. Kanske är det utbildningen till lärare som krockar med KDs värderingar.

En skola i toppklass är en förutsättning för att Sverige som nation ska stå sig väl även i framtiden. Det är viktigt för att varje barn ska få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen potential.

Vad menar Eclund här med så långt som möjligt – i relation till den centrala styrningen, eller i relation till – ja vad? Sen kan man fråga sig varför hon menar att skolan skall vara i toppklass och vad det är som utmärker en sådan.

Hon skriver vidare om att de tar allvarligt på rapporter om minskad likvärdighet i samband med sossarnas slutsatser. På vilket sätt hör det ena ihop med det andra. Förstår inte kopplingen att likvärdighet inte skulle kunna uppnås om skolklasserna är socialt och etniskt heterogena. Jag kan iofs spekulera, men vad menar Eclund.

Därför tar vi allvarligt på Skolverkets rapporter om minskad likvärdighet i den svenska skolan. Men vi delar inte Socialdemokraternas slutsatser. De attackerar friheten att välja och friheten att etablera nya skolor. De vill att kommunerna ska se till att skolklasserna är ”socialt och etniskt heterogena” och att ”skolor som bidrar till ökad segregation” inte ska få tillstånd att starta.

Vidare skriver hon:

Alliansregeringens reformer med inriktning mot ordning och reda, kunskap, betyg, bättre uppföljning, vassare tillsyn och satsningar på lärarnas kompetens har varit helt rätt och kommer att få effekt.

och sen kommer föjande:

[…]Det är naivt att tro att man genom experters beslut på central nivå kan dirigera fram en högkvalitativ skola.

Men är det inte precis det man eftersträvar om man från centralt håll skapar reformer med inriktning mot ordning och reda, kunskap, betyg, bättre uppföljning, vassar tillsyn och satsningar på lärarens kompetens. För vilka ”experter” är det annars hon talar om. Och hur går det ihop med talet om att varje barn skall få möjlighet att utvecklas så långt som möjligt utifrån sin egen potential. Det verkar inte bli så stort utrymme för den egna potentialen. Speciellt om man skall värdera skolors resultat och stänga ner riktigt dåliga skolor. Det kan ju faktiskt vara så att eleverna får möjlighet att utvecklas utifrån sin egen potential, men ändå inte eller just därför inte når de resultat som jag uppfattar är Eclunds mått på vad som är bra eller dåligt, bättre eller sämst och framför allt – vad är en högkvalitativ skola?

Det är de dåliga skolorna som är problemet, inte de bra. Det viktiga är att lyfta de svaga skolorna, inte att hålla tillbaka de bra. Men de riktigt dåliga skolorna som är mycket svåra att förbättra, är det bättre att Skolinspektionen fattar beslut om att stänga. Låt i stället de bra skolorna expandera.

Jag håller naturligtvis inte med. Det är de dåliga skolorna (om de i verklig mening är det) som man också skall satsa på. Om inte, så förskjuter man problemet till nästa skola. Man bör ju först ta reda på varför skolorna är riktigt dåliga och vilket mått man utgår från. Och är det, som jag tror att det är resultaten som skall vara utslagsgivande, kan man fråga sig om inte skolor i speciellt utsatta områden är de som anses vara dåliga och stängs ner. Men varför är resultaten sämre i dessa skolor. Kanske för att de tolkat likvärdighet på ett annat sätt än den som kan mätas. Frågan är då om elevernas resultat eller möjlighet att utvecklas utifrån sin egen potential förbättras, om de tvingas åka flera mil till en skola med nya kamrater mm.

Det är alltid lätt att komma med lösningar, men ofta är de inte så enkla att förverkliga som man kan tro – eftersom så mycket spelar in. Det är lätt att skapa nya problem som är värre än dem man försöker lösa.

En sak hon inte tar upp gällande friskolorna är vinstintresset. Det är en skandal att våra skattepengarna tillåts gå ner i aktieägarnas fickor istället för att gå tillbaka till skolans verksamhet.

Mer pengar ger inte per automatik en bättre skola. Det är snarare så att det är dyrt att ha en dålig skola. Det viktiga är att pengarna används till rätt saker.

En sak kan vi i vilket fall konstatera och det är att pengar som inte går tillbaka till skolverksamheten, inte skapar en bättre skola utan endast en bättre ekonomi för aktieägare.

10 thoughts on “Vad menar Eclund?

  1. Bertil Törestad

    Det är beklagligt att politiker i karriären så blint anser sig böra hålla sig till partilinjen. Det är ett tragiskt systemfel i vår form av demokrati att har man väl hamnat i politiken så måste man ordna i sig i ledet. Detta gäller alla från vänstern, över liberaler till högern (om nu någon kan hålla isär de senare).

    1. Monika Ringborg

      Jag tror man sitter på två stolar om man är lärare och politiker på samma gång. Speciellt om man verkar i riksdagen inom ett parti vars ideologi inte harmonierar med formuleringarna i läroplanen som bygger på en annan ideologi.

  2. janlenander

    Jag ser inte samma inkonsekvens som du. I artikeln slås de fast att KD ser en annan väg en lagar och regler kring hetereogena grupper etc. (socialdemorkaternas förslag) och att de anser att detta är positivt för den individuella friheten och inte är i konflikt med likvärdigheten. Jag håller inte med men ser ingen inkonsekvens i resonemanget. Det är dock intressant att jämföra med ditt ställningstagande kring individuell frihet. Du förespråkar ytterst liten frihet för individen att välja grupp men stor frihet för gruppen att välja innehåll, har jag förstått dig rätt?

    1. Monika Ringborg

      Nu hänger jag inte med gällande frihet för individen osv. Jag försöker nog mer förstå vad Eclund menar än framför mitt eget perspektiv. Och det är en hel del som jag inte får att gå ihop och därför tolkar det som inkonsekvent. Det kanske inte är det, om man lägger till en del som inte står där.

      Om du refererar till tidigare diskussioner om gemensamt innehåll är jag inte alls för stor frihet för gruppen att välja innehåll, inte heller för individen såsom du tolkar friheten. Jag menar att fokuset skall ligga på individen/rna, inte på att ensidigt förmedla ett innehåll som bestämts uppifrån.

      1. janlenander

        I den tidigare diskussionen talade du mycket om att det skulle vara lokalt demokratiskt beslutat innehåll. Det måste väl innebära större frihet för gruppen. Vem vill du ska besluta om vilket innehåll som möter eleven? Läraren, gruppen, individen, skolan?

  3. janlenander

    Jag anser förstås att man ska satsa pengar på de skolor som har mest utmaning i sitt uppdrag men kan för den delen inte alls hålla med om att vi ska satsa på de skolor som fungerar dåligt. Det finns skolledningar och lärare som hade gjort bättre i att göra något annat än att ägna sig åt skola och det är rent nödvändigt att dessa sorteras bort. Vi kan inte låta inkompetenta människor få fortsätta förstöra för våra unga. Dessutom döljer sig ett omvänt belöningssystem i ditt resonemang. Ifall de som misslyckas får bättre stöd än de som lyckas får man en kraftigt demotiverande effekt.

    1. Monika Ringborg

      En dålig skola behöver inte betyda att lärarna är dåliga eller att de är inkompetenta. Inte heller behöver det betyda att bara för att resultaten är svaga att skolan eller lärarna är dåliga. Man måste verkligen utreda om det kan finnas andra faktorer som innebär att en skola inte lyckas i den meningen som man definierar – att lyckas! Och jag har inte talat om att de som man ser har misslyckats skall få bättre stöd än de som lyckas. Men det kanske blir så under en period då speciella insatser behöver göras.

      1. janlenander

        En dålig skola betyder att lärarna gör ett dåligt jobb där och den ska läggas ner. Lärarna kan sen vara bra i grunden och få arbete i de alternativa skolor som uppstår. Vi är överens om att skolor ska kunna få vidareutvecklingshjälp när de har problem de inte tacklar men när de verkligen inte fungerar så är det dags att börja om, göra nytt.

      2. Monika Ringborg

        Kanske för att de inte har möjlighet att göra annat än ett dåligt lärararbete. Det behöver inte betyda att de är inkompetenta. Förutsättningarna för att göra ett bra lärararbete, med allt vad det innebär finns inte.

Kommentarer inaktiverade.