Kategoriarkiv: Lgr 11

Skollagen (1kap 2§) Lpo 94 visavi Lgr 11

Jag har i några tidigare inlägg försökt mig på en första tolkning av formuleringarna i Lgr 11 och jämfört dessa med Lpo 94. Här kommer  ytterligare en första tolkning.

Intressant är följande förtydligande/särskiljande

Här är formuleringen i Lpo 94

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1kap 2§)

Och här är formuleringen i Lgr 11

Skollagen föreskriver att utbildningen inom varje skolform och inom fritidshemmet ska vara likvärdig, oavsett var i landet den anordnas (1kap 2§)

I Lgr 11 har man särskilt fritidshemmet. Frågan är varför och om det iom detta särskiljande är möjligt att numera se fritidshemmet som en skolform. Om så inte är fallet, vilka konsekvenser får detta och hur kommer utbildningen se ut. Kommer det få konsekvenser för vilken utbildning som efterfrågas mm.

Om det nu handlar om att man vill visa att även fritidshemmet är en pedagogisk verksamhet visar formuleringen att den inte med självklarhet kan räknas som en skolform.


Lgr 11 – Elevernas ansvar och reella inflytande

När det gäller elevens ansvar, kan man diskutera en hel del, men jag vill ta upp en aspekt.

Skolans mål är att varje elev

  • tar ett personligt ansvar för sina studier och arbetsmiljö
  • […]

Läraren ska

  • utgå från att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar för sin inlärning och för sitt arbete i skolan
  • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.
  • […]

Det här är problematiskt med tanke på formuleringarna på många ställen för övrigt i läroplanen. Och det gäller inte endast Lgr 11 utan även Lpo 94. Men här finns tydliga riktlinjer och ska-satser som på något sätt underminerar inflytandet. Man skulle kunna säga att detta handlar om ett eget ansvar och inflytande på vissa villkor.

Det kan även finnas en risk för att man lägger alltför stor vikt vid att eleverna kan och vill ta ett personligt ansvar så att målen inte uppnås. En annan sak är frågan om vad ett personligt ansvar är. Gäller det rent allmänt eller individuellt. Om man skall utgå från andra mål och riktlinjer t.ex. ta hänsyn till elevernas förutsättningar, ja då kan detta med eget ansvar se olika ut.

Jag ser inte att det finns någon svårighet eller motsättning i att eleverna får ett reellt inflytande på arbetssätt och arbetsformer, men när det gäller undervisningens innehåll ser jag en del hinder..

I Lgr 11 betonas att eleverna skall få vara med och planera undervisningen.

På ett tidigt stadium under min lärarutövning gav jag mina studenter en möjlighet att ha ett reellt inflytande på undervisningens innehåll. De hade många synpunkter på mitt upplägg och jag lyssnade. Men, när det kom dithän att de skulle bli delaktiga och vara med att planera, nådde de insikten att de inte kunde ha detta, eftersom de ännu inte gått kursen. Och så bör det väl ändå vara även i grundskolan. Det är svårt att ha ett reellt inflytande på ett innehåll som man ännu inte lärt sig. Numera planerar jag alltid undervisningen – men preliminärt. De flesta har inga synpunkter mer än – Det är svårt att säga något, eftersom vi inte gått kursen än.

Hur gärna vi än vill uppnå vissa saker, finns vissa helt naturliga hinder. Hur gärna man än vill att elever och studenter skall få ett reellt inflytande.(Det är ju deras utbildning) kommer man inte ifrån detta faktum.

Man kan inte ämnet förrän man studerat det!

När det gäller punkten att eleverna skall ta ansvar sin egen inlärning, förstår jag inte riktigt i vilken mening man menar detta. Menar man att eleven skall ansvara för att utföra uppgifter, läsa läxor mm eller den egentliga inlärningen som blir till kunskap i någon form. Som lärare ansvarar man ju för att ge eleverna uppgifter som stimulerar inlärningen och lärandet. På så sätt har läraren ansvar för elevernas inlärning. Men garantera den, går aldrig. Möjligen skulle ansvaret ligga i att eleverna själva talar om att de inte lärt sig något. Men, jag som lärare kan se att någon lärt sig något innan den har upptäckt detta själv. Så gåtfullt är det alltså! Det kan säkert finnas en mängd förklaringar, men just nu vill jag inte spekulera i detta eftersom det kan vara olika från individ till individ.

Slutligen vill jag koppla detta med inflytande till att skolan vilar på demokratisk grund

  • svara för att alla elever får ett reellt inflytande på arbetssätt, arbetsformer och undervisningens innehåll, samt se till att detta inflytande ökar med stigande ålder och mognad.

Här ställer jag mig undrande till på vilket sätt detta svarar mot demokrati om graden av inflytande har med ålder och mognad att göra. En annan fråga är vem som skall avgöra detta.

Frågan är öppen för diskussion!

Lpo 94 visavi Lgr 11 Språk, lärande och identitetsutveckling

Skolans uppdrag

”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade. Genom rika möjligheter att samtala, läsa och skriva skall varje elev få utveckla sina möjligheter att kommunicera och därmed få tilltro till sin språkliga förmåga” (Lpo94 s. 5).

Skolans uppdrag är detsamma i Lgr 11.

Mål och riktlinjer

Kunskaper:

”Mål att sträva mot i Lpo 94
Skolan skall sträva efter att varje elev

  • utvecklar ett rikt och nyanserat språk samt förstår betydelsen av att vårda sitt språk” (Lpo94 s.9).

Detta finns inte kvar som strävansmål i Lgr 11 (dessa är borttagna) utan som uppnåendemål dock modifierade (se nedan). Man kan även fundera över vad som är ett rikt och nyanserat språk.

”Mål att uppnå i grundskolan (Lpo 94)
Skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola

  • behärskar det svenska språket och kan lyssna och läsa aktivt  och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift,

I Lgr 11 står följande:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt nyanserat sätt
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden

Skillnaderna när det gäller speciellt det svenska språket är att det inte betonas i Lgr 11 att eleverna skall lära sig vårda sitt språk.

Skillnaden är större när det gäller det andra målet om att behärska svenska språket – i Lp0 94 betonas att eleverna kan lyssna och läsa aktivt och uttrycka idéer och tankar i tal och skrift, medan det i Lgr 11 betonas att tänkandet skall vara kritiskt och grundas på kunskaper och etiska överväganden.

I Lpo 94 kan man tolka formuleringen som att det är elevens egna ideér och tankar såväl som andras som skall uttryckas, medan det i Lgr 11s formulering att det är på förhand given kunskap som tänkandet skall grunda sig på.

Jag ser det som önskvärt att det kritiska tänkandet betonas mer, men samtidigt olyckligt att formuleringarna inte är tydliga vad gäller möjligheten för elevens egna tankar och ideér att få utrymme.

I Lgr 11 står under rubriken Riktlinjer.

Läraren ska organisera och genomföra arbetet så att eleven

  • […]
  • får stöd i sin språk- och kommunikationsutveckling
  • […]

… och därigenom, som jag ser det …

  • ta hänsyn till varje enskild individs behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande
  • stärka elevernas vilja att lära och elevens tillit till den egna förmågan
  • ge utrymme för elevens förmåga att själva skapa och använda olika uttrycksmedel
  • stimulera, handleda och ge särskilt stöd till elever som har svårigheter
  • […]

Men detta gäller alla mål under rubriken 2.2. Kunskaper och är inte specifikt riktat mot tänkandet.

Finns det en risk att detta med språk och tänkande endast får stöd av en enda punkt. Hur läraren ska organisera och genomföra arbetet? Om det kritiska tänkandet betonas framför egna tankar och ideér är frågan om det är möjligt att ta hänsyn till varje enskild individs tänkande. Ja, det är möjligt, men kommer det kunna bli det som det ser ut inom skolan idag. Finns resurserna, den pedagogiska kompetensen hos de lärargrupper som inte gått den nya lärarutbildningen och fått ta del av den moderna pedagogiska forskningen? Finns den hos icke behöriga lärare. Finns det utrymme för alternativa undervisningsmetoder? Och utrymme för olika lärarpersonligheter?


Lgr 11 – Entreprenörskap

Jag har nu fått tag på kapitel 1 och 2 i Lgr 11 och under rubriken Skolans uppdrag läser jag bl.a.

En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna ideér och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Lgr 11, sid 6)

Så långt är allt gott och väl. Självklart skall skolan stimulera allt detta och ge eleverna möjlighet till självständighet och lagarbete.

Men så står det direkt efter.

Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap. (A.a.)

Det kan så vara. Men är det endast i den meningen som alla dessa förmågor skall utvecklas?

Vad betyder då entreprenörskap? Jag kopplar detta främst till näringslivet, då man använder just det begreppet. På Wikipedia står följande om det:

Entreprenörskap kan definieras som ”förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter”. Entreprenörskapet får någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt.

Skolan skall förbereda till möjligheter att klara sig i samhället på demokratisk grund, vilket står i Skollagen (2010:800). Men i Lgr 11 under rubriken Skolans uppdrag specificerar man i vilket syfte skolan skall stimulera dessa förmågor att identifiera möjligheter och lösa problem. Min fråga är här om detta kan göras utifrån värdegrunden att skolan vilar på demokratisk grund om man inte kan välja bort främjandet av entreprenörskap. Och vidare är frågan om det är skolans uppgift att skapa entreprenörer eller att ge framtidens vuxna möjligheter att själva bestämma vad de skall använda sin kreativitet till. Att denna punkt är så riktad mot näringslivet när så mycket annat inte gör det, innebär att man kan starkt ifrågasätta om inte formuleringen kan tolkas som ett uttryck för särintressen.

Min fråga är om skolan skall styras av särintressen. Enligt värdegrunden är det fråga om att ge eleverna möjligheter att utvecklas i enlighet med sina egna förutsättningar mm.

På Wikipedia står även följande:

Entreprenörskap är oftast kopplat till näringslivet. Entreprenörskap som sker för att man ser att det finns ett behov i samhället som inte är tillgodosett, benämns samhällsentreprenörskap eller socialt entreprenörskap. Samhällsentreprenören vill bidra med något gott till samhället.

Om det stått entreprenörskap, samhällsentreprenörskap eller socialt entreprenörskap hade man varit mer nyanserad och opartisk. Att skolan skall vara saklig och allsidig står som en punkt i Lgr11. Men kan man säga att formuleringen om entreprenörskap är det, då de olika formerna inte uttalas. Det är inte svårt att tolka att skolan skall verka för att utbilda företagare eller människor som verkar i enlighet med företagandet.

I Lgr11 finns till skillnad mot Lpo 94 ska-satser för vad lärarens skall göra. Det står inget om entreprenörskapet i dessa, men inget säger att lärarna inte på grund av formuleringen om entreprenörskap kommer göra dessa kopplingar när de tolkar innebörden av riktlinjerna.

[…] Alla föräldrar ska med samma förtroende kunna skicka sina barn till skolan, förvissade om att barnen inte blir ensidigt påverkade till förmån för den ena eller andra åskådningen […] (Lgr 11 sid 5)

Men, kan man fråga sig, är inte det här bra då? Behöver inte samhället och näringslivet företagsamma människor. Jag håller helt med om detta. Det jag vill peka på är att detta inte är i linje med skolans uppdrag att vara saklig och allsidig, utan att detta präglas av ett speciellt särintresse. Inte alla är för företagande och de flesta kommer heller aldrig bli företagare. Det här är en punkt som jag ser det, som är riktad mot en speciell grupp av människor i vårt samhälle i syfte att tillgodose deras önskemål, behov och intressen. Varför annars använda ett begrepp som är så starkt förbundet med näringslivet?